Bloggen uppdateras inte längre


Hej!

Nu avslutar jag och Linnéa den här bloggen, vi har ju inte uppdaterat så ofta. Kanske ligger den kvar, det har vi inte bestämt än, men några nya inlägg blir det inte. Vi fortsätter dock med lite nyttovärdering emellanåt, just nu hoppas vi många anmäler sig till ett SFIS-seminarium om utvärdering och sociala medier i Göteborg den 23 oktober.

Jag kommer att skriva lite nytt-igt på mitt företags hemsida, www.vnab.se. Linnéa når man via Chalmers bibliotek, och vi är fortfarande öppna för samarbeten av olika slag.

Vi ser fram emot att möta alla IRL och på andra forum, tack för att ni hittade hit!

Utvärdering av sociala medier


Igår hade vi en utbildningsdag om nyttovärdering av och med sociala medier för SFIS på Försvarshögskolan i Stockholm. Det handlade om hur man sätter mätbara mål, metoder för utvärdering, vad som kan mätas, vilka verktyg som finns för statistikuttag, hur man kan använda Facebook Insights, inspirerande exempel från näringslivet m.m.

Det var bara någon enstaka från folkbibliotek där, men vi hoppas det kommer fler på nästa tillfälle som blir till hösten i Göteborg. Kursen är precis lika angelägen för folkbiblioteken!

Här är presentationen.

/Linnéa

Agila arbetssätt m fl


Häromveckan hade jag förmånen att få åka på konferens med Bra arkivkonsult. Några av medarbetarna hade förberett ett miniföredrag om arbetssätt och metoder som de ibland stöter på hos sina kunder. Tanken var förutom att höja kunskapen om kunderna, också fundera över hur bra metoder kan användas i den egna verksamheten. Och så såg jag att Linnéa skrivit på Facebook att hon var på Scrumkurs vilket inspirerade mig att lägga upp minnesanteckningar från Bra arkivkonsults konferens så att den som vill ha en MYCKET kort resumé av några agila arbetssätt kan få det här. Och för att det inte bara ska vara Wikipedia-kunskap finns några kommentarer från oss konferensdeltagare också. Alltså:

Agilt är ett samlingsnamn för systemutvecklingsmetoder, i första hand programutveckling. Agil betyder lättrörlig och arbetssättet bygger på delleveranser.

Tidigare var förarbetet med kravspecifikation och slutmål grundläggande för hela projektet, i agilt arbetssätt kan krav tillkomma under processen. I stället för styrande syfte och mål ser man vad man har och kan återanvända. Grundtanken är att kommunikation löser fler problem än verktyg och formella dokument.

Ibland får man acceptera att man inte vet målet från början. Kanske behöver offerten formuleras om?

Våra kommentarer: Strålande! Passar vid införande av ärendehanteringssystem. Vi kan släppa in användarna tidigare. Kommunikation viktig, kunden relaterar ofta till det tekniska och lösningen, men vi levererar en lärprocess också. Lärprocessen kan skapa en drivkraft hos kunden. Användare och kravställare – vem är vem?

Scrum är en rugbyterm, och en viktig beståndsdel är de s k sprintarna där man jobbar snabbt och intensivt under en kort avgränsad period. Sprinten ska alltid nå resultat, och kunna presentera nya funktioner. Man har en uppgiftslista, men måste prioritera. Man ska också alltid ha återblick: var resultatet det önskade? Man ska ha fokus på produkt och kundnytta, i st f programmering och dokumentation. Metoden bygger på lagarbete, att man stämmer av i projektgrupper. Alla ska vara med, men roller och ansvar ska vara tydligt fördelade. Viktigt är individer, interaktioner, fungerande programvara, kundsamarbete, anpassning till förändring. Mindre viktigt med processer, verktyg, dokumentation, kontraktsförhandling, plan.

Kommentarer: Så jobbar vi, men det vore bra med mer återblickar, utvärdering. Lite stressande metod. Kan vara bra att köra på jobb med tidspress. Krävande för användarna att testa systemförändringar kontinuerligt. Viktigt för systemutvecklarna med snabb feedback från kunden, kan inte vänta i flera veckor.

PM3 är en metod utvecklad av företaget ”På”, och visar att ett litet företag kan utveckla metoder och branschstandard. Konceptet handlar om förvaltning av system. Med dålig förvaltning får man it-lösningar med låg verksamhetsnytta, höga it-kostnader och mycket irritation. Modellkomponenter:

-          effektiva förvaltningsobjekt (kan vara ett system eller ”flikar”)

-          förvaltningsuppdrag samlade i en förvaltningsportfölj

-          affärsmässiga förvaltningsorganisationer med förvaltningsledare, OF-styrgrupper och FOA-styrgrupp.

-          beskrivna, förstådda och accepterade förvaltningsprocesser

Man bör skilja på felsökning, förbättringsarbete och utveckling, så att inte gränserna mellan dessa flyter. Linjeorganisationen är inte tillräckligt kraftfull som styrmedel. Målstyrning är viktigt. Det är viktigt att göra rätt saker, och inte bara saker på rätt sätt.

Kommentarer: Ibland kan man vara målinriktad och följa en projektplan i detalj, men det visar sig att man har fel mål… Målen kan ju vara primära och sekundära, och kanske kan man skapa ett nytt mål som är lika värdefullt.  Det behövs förvaltningsorganisationer, och inte att den som skriker högst får hjälp att lösa sina problem. Det vore kul att se fungerande exempel, och se hur kunderna förvaltar det vi levererar. Bra arkivkonsult kanske kan erbjuda detta till kunderna? Diskussion om rollerna förvaltningsledare, processägare, chef.

Lean betyder ”smidigt” och förknippas ofta med Toyota. Genom systematiskt förbättringsarbete vill man skapa största möjliga värde med minsta möjliga resurs. Vägen dit kan vara viktigare än slutprodukten, att ta fram arbetssättet ett projekt i sig där man kartlägger nuläget och eliminerar onödiga steg. Arbetet mellan enheter ska flyta bra och resurser omfördelas vid behov. Problem ska lösas fort. LEAN är förbättring, inte innovation. LEAN innebär rationalisering och kan därför uppfattas som hotfullt. I Västvärlden kan vi ha svårt att se oss själva som en liten kugge i ett stort maskineri, lättare i Öst?

Kommentarer: Diskussion om Öst kontra Väst, finns andra motiverande incitament än bara hotet om försenade processer när man inte använder LEAN? T-Ford introducerade löpande bandet, vilket är ett LEAN-koncept, men man fick tredubbla hantverkarnas lön för att de skulle utföra monotona sysslor. LEAN behöver inte betyda monotona och okvalificerade arbetsuppgifter, det kan t ex handla om bygglovsprocessen, och man måste vara flexibel för att kunna hoppa in där det behövs. Det är bra att komma bort från de vattentäta skotten mellan olika funktioner, däremot kan det ofta vara förödande för arkivfunktionen när ”slösande” steg ska elimineras, och man p g a okunskap och kortsiktighet tycker att arkiv och dokumenthantering är onödig byråkrati.

/Viveca

 

Den fysiska fysikboken


Igår kom min dotter hem med en fysisk fysikbok. Det var en önskan hon framfört på sitt utvecklingssamtal – att få den riktiga boken istället för den digitala varianten som hon försökt bemästra vilket resulterat i utbrottet ”Vem f-n kom på att lägga boken på datorn! Det är ju asdåligt!”

Jag har frågat henne om man inte kan ha flera sidor öppna samtidigt och om de inte har en separat formelsamling för jag minns att just metoden, själva frågan och en formel är de tre beståndsdelar som är utgångspunkten för att lösa en fysikuppgift (och göra en evidensbaserad utvärdering).

Men enligt henne går det inte ens att spara understrykningar och anteckningar, de försvinner när man slår av datorn.

Ingen 17-åring idag är nybörjare framför en skärm, så jag tror henne. Eller också har hon fått alldeles för dåliga instruktioner, men med tanke på att hon nu fått en fysisk bok så kanske det inte fanns några knep att lära ut. Några av hennes klasskompisar har också erövrat denna tryckta dyrgrip, och resten av klassen är avundsjuk.

Även jag har ägnat mig åt den mest fysiska bok jag stött på sen jag sorterade Ic-folianter i storleksordning på Traktörens förvaltningsbibliotek: David Lankes The atlas of new librarianship. Och jag funderar på vad David skulle ha sagt om min dotters fysikbok. Hennes problem känns ju angeläget om man vill ”improve society through facilitating knowledge creation in their (librarians) communities”. Min dotters lösning var att be läraren om en bok som hon kunde läsa, men borde det vara bibliotekariers uppgift att se till att dagens ungdom kan tillgodogöra sig läroböckerna de numera får i datorerna, eller borde bibliotekarier vara med och utforma läroböckerna, som då inte blir böcker, utan kanske ett dataspel?

Lankes bok är spännande, ännu mer spännande är det att tänka sig hur det skulle funka i verkligheten… Scenario: min dotter är kompis med en bibliotekarie på Facebook, skriver en statusuppdatering om skitboken, bibliotekarien kommer till undsättning och länkar till en instruktionsfilm på Youtube.

/Viveca

Evidensbaserat biblioteksarbete och sociala medier


Vanligtvis är det här med sociala medier Linnéas bord, men jag började fundera över hur de kan utvärderas i samband med att jag försökte förstå innebörden av så kallat evidensbaserat biblioteksarbete. Kvantitativa och kvalitativa användar- och kundundersökningar är ju ett sätt att spåra ”användarnas preferenser”, vilket är en viktig del i evidensbaserat förhållningssätt. Många av oss har erfarenheten från den typen av undersökningar att biblioteksanvändarna är väldigt nöjda med vad biblioteket erbjuder, vilket tyvärr kan ha konsekvensen att vi inte vet hur vi ska förbättra oss.

Några händelser den senaste tiden har fått mig att se nya möjligheter när det gäller användarperspektiv. Den ena är expressenbloggaren och ekonomireportern Fredrik Sjöshult, som förra veckan förvånades över att biblioteken lånar ut nya e-böcker gratis: http://bloggar.expressen.se/fredriksjoshult/2011/11/ladda-ned-zlatanboken-gratis-hur-tanker-forlaget/#.TrvhG29ajgR.email

Den andra händelsen är att jag fick läsa en magisteruppsats som analyserade människors upplevelse av en psykisk diagnos genom att författarna läst de sjukas egna bloggar. Jag kan tyvärr inte ange källa här, uppsatsen ska publiceras.

Min försiktiga konklusion är att vi kanske ska lägga mer arbete på att utvärdera vad folk tycker om bibliotek, vad de vet om bibliotek och vad de tror om bibliotek genom att systematiskt analysera bloggar, facebook och läsarkommentarer till tidningsartiklar och andra sociala medier, än att konstruera egna användarundersökningar. En magisteruppsats inom vårdutbildning är väl ett argument för att det finns analysmetoder som kan komma igenom det evidensbaserade nålsögat?

Väldigt få utanför biblioteksvärlden skriver med jämna mellanrum om sina preferenser när det gäller bibliotek, men å andra sidan kan man med hjälp av sociala medier skapa debatter och få människor att tycka till. Fredrik Sjöshult på Expressen har gjort biblioteken en stor tjänst, och antagligen får vi en mer spännande bild av vad ett bibliotek är i alla läsarkommentarer (nu 97 st), än vad vi ibland får i traditionella kundundersökningar.

Ett av syftena med bibliotekens användning av sociala medier blir utöver att skapa dialog och informera också att kontinuerligt locka eller provocera fram användarnas preferenser.

Kanske förekommer redan systematisk utvärdering i linje med mina tankegångar, i så fall får ni gärna tipsa mig!

/Viveca

Om att blogga


Det är inte så ofta vi bloggar här nu, dessvärre. Men jag tänkte tipsa om att jag bloggar på Chalmers biblioteks blogg. Nu senast om vad jag (och webbgruppen) jobbat med sen jag började i augusti förra året. Där ligger bl a alla våra dokument om sociala medier och mätningen av kanalerna.

I höst har jag fyra eller fem inplanerade föredrag som jag nog kommer att lägga upp här också.

Övriga blogginlägg från mig.

/Linnéa