Boken Nyttovärdering av bibliotek översätts till engelska!

Viveca och jag har nu fått en större summa pengar från Svea Bredals fond, Göteborg, för att kunna anlita en facköversättare! Vilken julklapp till oss Förlaget som är intresserade av att ge ut den med världsrättigheter (!) heter Chandos publ. Vår plan är att utöka med två nya kapitel.

Är det någon som har känner till en duktig översättare inom ekonomi/marknadsföring som översätter från svenska till engelska?

Bli mer effektiv med hjälp av sociala medier

Jag läste Metro på vägen till jobbet idag. På SBAB:s IT-avdelning har produktiviteten ökat med 10 procent sedan medarbetarna började använda sociala medier internt. De bloggar, lagrar dokument på bloggen (skulle tro att bloggen är lösenordsskyddad), använder kommentarfunktionen som de tycker ger en bättre överblick över idéer, förslag och kunskap. De skriver realtidsprotokoll från möten och att alla gör statusuppdateringar ger inblick i varandras arbete.

Några goda råd för att lyckas med användning av sociala medier för intern kommunikation:
- Börja i liten skala. Kanske kan man börja med en liten grupp i ett pilotprojekt och dokumentera erfarenheterna. (Klokt förslag!)
- Gör det ni redan gör. Skriv ihop en lista på det som skulle kunna göras i sociala medier istället. (Stadsbiblioteket Göteborg ska t ex använda Flickr som bilddatabas. Personalen ska kunna hämta bilder till våra kanaler i sociala medier därifrån. Det blir automatiskt rätt format. Även pressbilder läggs där, men de lösenordsskyddas.)
- Fokusera på innehållet, inte tekniken. (Viktigt att ge nåt med kvalitet i, såklart. Olika kanaler lämpar sig bra för olika ändamål.)
- Upplev fördelarna. Du kommer kanske få uppleva en annan typ av dialog som är mer informell. Kanske får du idéer genom interaktionen på sociala medier. (Det är en sanning!!)

Jag har upptäckt att jag får användning av min kreativitet genom att använda sociala medier. Det handlar då mycket om att hitta ett annat sätt att presentera ett material på. I en annan form, i en annan plattform. Det är faktiskt jätteroligt

Mäta nyttan av sociala medier

För bibliotek handlar det inte om att omsätta sociala mediers effekt i pengar. Möjligtvis är ett motsvarande annonsvärde intressant, men annars handlar det för oss mer om att hitta nya användare av bibliotekets tjänster. Förutom att hitta nya användare och ha dialog med de befintliga, vill vi att bibliotekets varumärke ska få en positiv puff. På Stadsbiblioteket Göteborg är unga upp till 25 år en prioriterad målgrupp under nästa år, och ett led i det är att vi nu satsar på sociala medier. Givetvis gör vi andra saker också för att nå målgruppen, och våra kanaler riktar sig såklart även till andra åldersgrupper.

Jag tror på att hålla mätningen relativt enkel, åtminstone till en början. Är man extra ambitiös kan man sätta ett värde på t ex antal besök. Jag har inte kommit på nåt bra exempel på hur det skulle kunna se ut för ett bibliotek ännu. Har du tips att dela med dig av så kommentera gärna!

Saker som enkelt kan mätas:

- antal besök
- antal fans, kontakter, medlemmar, följare, prenumeranter
- antal retweets (”skicka-vidare” i Twitter, effektivt!)
- antal kommentarer
- antal visningar (sidor, filmer)
- antal bloggar som länkar till er

Det kan vara svårt att mäta hur många gånger biblioteket har nämnts i Twitter, bloggar etc eftersom människor kanske inte skriver bibliotekets fullständiga ”namn”. Hur många skriver ”Stadsbiblioteket Göteborg”? Skriver de inte bara ”Stadsbiblioteket” och hur många stadsbibliotek finns det inte i Sverige, hm…

Det verkar som om statistikverktygen i de olika sociala medierna blir allt bättre. YouTube och Facebook har exempelvis otroligt fina statistikfunktioner.

Men hur mäter man mjuka faktorer som bibliotekets varumärke? Det enklaste är att mäta antalet kommentarer och vilken typ av kommentarer man får samt antalet frågor och vilken typ av frågor det är. Om man har koll på kommentarer på bibliotekets facebook-sida, får man ganska snart en känsla av vilken attityd som fansen har. Kanske inte så svårt att föra statistik på negativa kommentarer och sen dra av dem från den totala mängden av kommentarer?

Verktyg för att analysera bibliotekets Twitter-kanal

På Andreas Normans blogg skriver Andreas om några gratisverktyg för att mäta hur bra man lyckats på Twitter och vilka mätetal som kan vara relevanta.

Klout – ger grafisk presentation av bl a hur många som retweetar dina inlägg
Tweet effect – här får du veta vilket inlägg som gjorde att en follower sade upp prenumerationen
Twitter analyzer – ger översikt över vilka ämnen du skriver om, vad som andra retweetar
Twitalyzer – ger koll på hur generös du är(=hur ofta du retweetar andras inlägg)
Tweet stats – ger tydligaste presentationen av resultatet enligt Andreas
Tweet reach – se hur långt dina tweets skickas vidare

Enligt Andreas finns det tre parametrar att mäta när man tittar på Twitter (mätetal):

• Antal mentions visar lite på din popularitet. Twittar du som företag/bibliotek så kan du ha koll på om det som sägs om/till dig på Twitter är positivt eller negativt laddat. Att det snackas om dig över huvud taget bör du se som positivt.
• Antal re-tweets återspeglar hur intressant och nämnvärt dina followers tycker det du säger är.
• Antal klick på tweetade länkar visar på hur det generella värdet dina followers anser att dina länkar har. Detta kan du mäta med Bit.ly.

Jag tror att det är en bra idé att hålla mätningen ganska enkel och okomplicerad. Om man har flera olika kanaler som ska mätas är chansen då större att man mäktar med det.

Handledning i att arbeta med sociala medier

Nu har jag fått boken Marknadsföring och kommunikation i sociala medier av Lena Carlsson i min hand och jag bara måste få göra lite mer reklam för den (jag skrev om den för någon vecka sen här på bloggen). Den är verkligen användbar!! Den tar upp precis de frågor som jag hör kollegor och andra funderar över inför en eventuell start i kanaler som Facebook, blogg, YouTube, Twitter etc (jag lovar – jag får frågor om det från alla möjliga tänkbara och otänkbara håll).

Ett smakprov:
Du bör eventuellt avstå från aktiviteter i sociala medier och i stället använda annan typ av marknadsföring och kommunikation om:
- företaget/organisationen inte tål transparens och öppenhet
- personer på nyckelpositioner i organisationen (chefer, marknadsförare etc) inte förstår vad det handlar om
- det saknas tillräckligt med kunskap, förståelse och engagemang internt
- organisationen inte är beredd att avsätta tid, resurser och vilja för kontinuitet och långsiktigt arbete
- organisationen inte är förberedd på konsekvenserna, ex att bemöta positiv och negativ respons
- man inte vågar prova, göra fel och lära sig av misstag
- innehållet är bättre lämpat för envägskommunikation (min anm: tänk på att tillföra kringinfo och mervärde om ni pushar för arrangemang)
- kortsiktigt arbete och omedelbara resultat är viktigast
- det saknas relevanta mål och plan över varför man vill använda sociala medier

Sen ger Lena Carlsson ett bra tips: Om man uppfyller kriterier ovan kan man ändå jobba med sociala medier, men då som ombevakningsverktyg för att kolla varumärket (biblioteket etc). Vad skrivs om er i olika kanaler? Kan ni använda t ex Google Alerts för att utveckla mätning av besökstrafik på bibliotekswebbplatsen etc? Kanaler som man kan omvärldsbevaka:
- nyhetssajter
- vanliga hemsidor
- podcasts
- forum
- bloggar
- wikis
- foto, musik- och videodelningssajter
- mikrobloggar
- sociala nätverk

Med hjälp av t ex de här verktygen gör du bevakningen:

- Twingly Channels
- twingly.com/microblog
- search.twingly.com
- knuff.se
- blogsearch.google.com
- bloggar.se
- topsy.com
- intressant.se
- google.com/alerts
- search.twitter.com

Man kan lägga en timma eller så regelbundet på att kolla vad allmänheten tycker om biblioteket och det vi erbjuder. Kanske intressant nu när ”alla” verkar diskutera bibliotekens framtid, vad som händer med biblioteksbyggnaderna, hur digitaliseringen och e-böckerna kommer att påverka

Bak & fram-metoden i workshop

Viveca:

- På bokmässan hittade jag en intressant bok som heter Möteskokboken. Den beskriver olika metoder för effektiva möten, och vilka man kan välja beroende på vilket syfte man har med mötet. Linnéa har testat ett par metoder i en workshop på konferensen Infotrender 24-25/11.

Linnéa:
- Jag hade en föreläsning och workshop om hur man lyckas med ett 23-sakerprojekt (fortbildning för personal i ny teknik och sociala medier). Eftersom jag några veckor innan konferensen hade lånat Möteskokboken av Viveca ville jag testa någon metod. Jag valde ”bikupan” kombinerad med ”bak&fram”. Vi började med bikupan. Deltagarna fick stå upp i grupper om 3 personer ganska nära varandra och prata så att det blev surr i rummet. Eftersom vi kombinerade med bak&fram skulle de vara negativa och gnälliga och spåna fram tänkbara negativa faktorer och åsikter (=fallgropar) som deras kollegor kunde tänkas ha inför en 23-sakerkurs. Sen tog vi de negativa kommentarerna och vände på dem så att de fick ett positivt syfte! Tanken var att de negativa orden skulle göra oss förberedda på eventuella fallgropar. Vi kan förbereda oss för sånt som kan göra att utbildningen misslyckas.

Negativa ord som spånades fram i bikupan:
Flummigt, oseriöst, har inte tid, kan det redan, chefen är emot, integritet-vill ej lämna ut sig, ingen användning av det, svårt, jag är för gammal, tråkigt, ej affärsmässigt, bara en fluga, IT säger stopp, det är för jobbigt, kunskapen blir snabbt inaktuell, ovetenskapligt.

Därefter använde vi de negativa orden som en kom-ihåg-lista för hur fallgropar ska undvikas. Några exempel:
”Flummigt och ovetenskapligt” – dessa ord berättar att det är mycket viktigt att vi inför kursstarten tar fram material från ev. forskning inom området och andra rapporter. Det är också viktigt att alla övningar är tydligt relaterade till verksamheten. Inga nöjesbetonade inslag ska finnas.
”Kan det redan” – det är viktigt att kursen kommer att innehålla även en avancerad nivå, alternativt kan denna medarbetare vara med och konstruera kursen eller ge support.
”IT säger stopp” – innan arbetet med kursövningarna påbörjas måste vi prata med IT-avdelningen. Vilka hinder finns? Hur ska vi förklara våra behov/krav?

Några kommentarer efter workshoppen var att det var en rolig och kreativ metod och att det underlättade att få vara negativ. Det upplevdes som en metod som man kunde få användning för.

Här är presentationen inför workshoppen.

/Viveca & Linnéa