Utvärdering av sociala medier


Igår hade vi en utbildningsdag om nyttovärdering av och med sociala medier för SFIS på Försvarshögskolan i Stockholm. Det handlade om hur man sätter mätbara mål, metoder för utvärdering, vad som kan mätas, vilka verktyg som finns för statistikuttag, hur man kan använda Facebook Insights, inspirerande exempel från näringslivet m.m.

Det var bara någon enstaka från folkbibliotek där, men vi hoppas det kommer fler på nästa tillfälle som blir till hösten i Göteborg. Kursen är precis lika angelägen för folkbiblioteken!

Här är presentationen.

/Linnéa

Agila arbetssätt m fl


Häromveckan hade jag förmånen att få åka på konferens med Bra arkivkonsult. Några av medarbetarna hade förberett ett miniföredrag om arbetssätt och metoder som de ibland stöter på hos sina kunder. Tanken var förutom att höja kunskapen om kunderna, också fundera över hur bra metoder kan användas i den egna verksamheten. Och så såg jag att Linnéa skrivit på Facebook att hon var på Scrumkurs vilket inspirerade mig att lägga upp minnesanteckningar från Bra arkivkonsults konferens så att den som vill ha en MYCKET kort resumé av några agila arbetssätt kan få det här. Och för att det inte bara ska vara Wikipedia-kunskap finns några kommentarer från oss konferensdeltagare också. Alltså:

Agilt är ett samlingsnamn för systemutvecklingsmetoder, i första hand programutveckling. Agil betyder lättrörlig och arbetssättet bygger på delleveranser.

Tidigare var förarbetet med kravspecifikation och slutmål grundläggande för hela projektet, i agilt arbetssätt kan krav tillkomma under processen. I stället för styrande syfte och mål ser man vad man har och kan återanvända. Grundtanken är att kommunikation löser fler problem än verktyg och formella dokument.

Ibland får man acceptera att man inte vet målet från början. Kanske behöver offerten formuleras om?

Våra kommentarer: Strålande! Passar vid införande av ärendehanteringssystem. Vi kan släppa in användarna tidigare. Kommunikation viktig, kunden relaterar ofta till det tekniska och lösningen, men vi levererar en lärprocess också. Lärprocessen kan skapa en drivkraft hos kunden. Användare och kravställare – vem är vem?

Scrum är en rugbyterm, och en viktig beståndsdel är de s k sprintarna där man jobbar snabbt och intensivt under en kort avgränsad period. Sprinten ska alltid nå resultat, och kunna presentera nya funktioner. Man har en uppgiftslista, men måste prioritera. Man ska också alltid ha återblick: var resultatet det önskade? Man ska ha fokus på produkt och kundnytta, i st f programmering och dokumentation. Metoden bygger på lagarbete, att man stämmer av i projektgrupper. Alla ska vara med, men roller och ansvar ska vara tydligt fördelade. Viktigt är individer, interaktioner, fungerande programvara, kundsamarbete, anpassning till förändring. Mindre viktigt med processer, verktyg, dokumentation, kontraktsförhandling, plan.

Kommentarer: Så jobbar vi, men det vore bra med mer återblickar, utvärdering. Lite stressande metod. Kan vara bra att köra på jobb med tidspress. Krävande för användarna att testa systemförändringar kontinuerligt. Viktigt för systemutvecklarna med snabb feedback från kunden, kan inte vänta i flera veckor.

PM3 är en metod utvecklad av företaget ”På”, och visar att ett litet företag kan utveckla metoder och branschstandard. Konceptet handlar om förvaltning av system. Med dålig förvaltning får man it-lösningar med låg verksamhetsnytta, höga it-kostnader och mycket irritation. Modellkomponenter:

          effektiva förvaltningsobjekt (kan vara ett system eller ”flikar”)

          förvaltningsuppdrag samlade i en förvaltningsportfölj

          affärsmässiga förvaltningsorganisationer med förvaltningsledare, OF-styrgrupper och FOA-styrgrupp.

          beskrivna, förstådda och accepterade förvaltningsprocesser

Man bör skilja på felsökning, förbättringsarbete och utveckling, så att inte gränserna mellan dessa flyter. Linjeorganisationen är inte tillräckligt kraftfull som styrmedel. Målstyrning är viktigt. Det är viktigt att göra rätt saker, och inte bara saker på rätt sätt.

Kommentarer: Ibland kan man vara målinriktad och följa en projektplan i detalj, men det visar sig att man har fel mål… Målen kan ju vara primära och sekundära, och kanske kan man skapa ett nytt mål som är lika värdefullt.  Det behövs förvaltningsorganisationer, och inte att den som skriker högst får hjälp att lösa sina problem. Det vore kul att se fungerande exempel, och se hur kunderna förvaltar det vi levererar. Bra arkivkonsult kanske kan erbjuda detta till kunderna? Diskussion om rollerna förvaltningsledare, processägare, chef.

Lean betyder ”smidigt” och förknippas ofta med Toyota. Genom systematiskt förbättringsarbete vill man skapa största möjliga värde med minsta möjliga resurs. Vägen dit kan vara viktigare än slutprodukten, att ta fram arbetssättet ett projekt i sig där man kartlägger nuläget och eliminerar onödiga steg. Arbetet mellan enheter ska flyta bra och resurser omfördelas vid behov. Problem ska lösas fort. LEAN är förbättring, inte innovation. LEAN innebär rationalisering och kan därför uppfattas som hotfullt. I Västvärlden kan vi ha svårt att se oss själva som en liten kugge i ett stort maskineri, lättare i Öst?

Kommentarer: Diskussion om Öst kontra Väst, finns andra motiverande incitament än bara hotet om försenade processer när man inte använder LEAN? T-Ford introducerade löpande bandet, vilket är ett LEAN-koncept, men man fick tredubbla hantverkarnas lön för att de skulle utföra monotona sysslor. LEAN behöver inte betyda monotona och okvalificerade arbetsuppgifter, det kan t ex handla om bygglovsprocessen, och man måste vara flexibel för att kunna hoppa in där det behövs. Det är bra att komma bort från de vattentäta skotten mellan olika funktioner, däremot kan det ofta vara förödande för arkivfunktionen när ”slösande” steg ska elimineras, och man p g a okunskap och kortsiktighet tycker att arkiv och dokumenthantering är onödig byråkrati.

/Viveca

 

Om att blogga


Det är inte så ofta vi bloggar här nu, dessvärre. Men jag tänkte tipsa om att jag bloggar på Chalmers biblioteks blogg. Nu senast om vad jag (och webbgruppen) jobbat med sen jag började i augusti förra året. Där ligger bl a alla våra dokument om sociala medier och mätningen av kanalerna.

I höst har jag fyra eller fem inplanerade föredrag som jag nog kommer att lägga upp här också.

Övriga blogginlägg från mig.

/Linnéa

Mål och mätning sociala medier, del 2: Twitter


Del 1: Facebook

Eftersom förutsättningarna är desamma för varje kanal, inleds varje artikel i serien på samma sätt:

Antag att biblioteket ska flyttas och få ett helt nytt hus i stan. Man vill speciellt marknadsföra sig gentemot åldersgruppen 20-35, en ålderskategori som ofta är mittemellan. De är prioriterad målgrupp under två år för biblioteket. De befinner sig ofta mellan sin egen skolgång (om man inte studerar vidare och vill använder folkbibliotek) och föräldraskap. Biblioteket har sedan något år jobbat med digitala klyftan-problemet och har några kurser inom data som har lyckats riktigt bra: Internet för nybörjare, Använd mobilen, Skype, Nätdejting för seniorer. De vill dra kurserna ett steg till och se om de kan läggas ut på nätet och marknadsföra biblioteket.

Följande mål/syfte och mätetal arbetas fram som ska gälla för samtliga kanaler:

Granköpings mål och syfte

  • Att skapa en dialog med granköpingsborna om det nya biblioteket
  • Att nå den prioriterade målgruppen 20-35 år
  • Att marknadsföra bibliotekets tjänster och media
  • Att marknadsföra bibliotekets datakurser
  • Att synliggöra personalens kompetens

Mätetal för att kontrollera måluppfyllelse

Följande mätetal ska mäta kvantitet:

  • Antal vänner/fans/followers/kontakter
  • Antal besök
  • Antal sidvisningar

Följande mätetal ska mäta kvalitet:

  • Inläggskvalitet
  • Genomsnittlig tid
  • Antal kommentarer
  • Antal samtal
  • Hur det vi producerat sprids (ex: antal retweets av våra tweets)
  • Internt: personalens upplevelse av synliggörande av deras kompetens

Mål och mätning för Twitter

Vad som ska kommuniceras i Twitter

  • Dialog med invånarna om det nya biblioteket
  • Marknadsföring/info om bibliotekets media och tjänster
  • Personalens kompetens

Vad som ska mätas

  • Antalet followers
  • Antalet retweets av våra tweets
  • Antal direktmeddelanden
  • Antal mentions

Mål

  • Antalet followers ska uppgå till 300 personer vid 2010 års slut.
  • Antalet RT (retweets) ska vara 7 per månad.

Uppföljning
Fortlöpande kontroll av vilka tweets och vilka ämnen som lockar trafik.

Verktyg för mätning
Twitter
Twitter Analyzer
Bit.ly
Tweet Deck

Twitter Analyzer

Koppling mål – mätetal

Hur är mätetalen relaterade till de mål biblioteket angett? Man får vara medveten om att alla mål kanske inte går att mäta i varje kanal. I Twitter kan du t ex inte se hur gamla dina followers är, så därför kan inte målet ”Att nå den prioriterade målgruppen 20-35 år” mätas!

Målet ”Att skapa en dialog med granköpingsborna om det nya biblioteket” mäts i Twitter genom att varje vecka/månad kolla statistik på antalet followers, kommentarer och direktmeddelanden.

Målet ”Att marknadsföra bibliotekets tjänster och media” mäts genom statistik på antalet followers, retweets och mentions.

Målen ”Att marknadsföra bibliotekets datakurser” och ”Att synliggöra personalens kompetens” mäts inte här. Jag kommer till dem i ett senare avsnitt.

Kulturproppen…inte


Alla som har en blogg och anser sig jobba i kultursektorn borde väl yttra sig om kulturpropositionen… men Linnéa och jag har inte synkat våra åsikter om den, så vi kan tyvärr inte uttala oss. 

I Saudiarabien har man avsatt 80 miljarder till forskning. Pengar är enligt den USA-baserade teknologiprofessorn Fawwaz Ulaby den enskilt viktigaste komponenten på vägen mot internationellt respekterade forskningsrön. Han har varit med och byggt upp elituniversitetet Kaust. (Källa SvD) Tänk om någon kunde hitta den enskilt viktigaste komponenten för ett helt hysteriskt fantastiskt kulturliv i Sverige (fast vi kanske bara vill ha lite lagom?). Eller är det också pengar?

/Viveca

Biblioteksmål kopplade till hälsa i Göteborg


Det är glädjande och inspirerande för andra att se att Göteborgs kommunfullmäktige i sina mål för 2010 kopplar specifika verksamheter på Stadsbiblioteket som kurser, språkcaféer, läxhjälp och guidade visningar till dels ungas betyg respektive de äldres hälsa.

Utdrag från Kommunfullmäktiges mål 2010:

Unga människor behöver en bra kunskapsgrund, därför ska andelen elever med godkända betyg öka.

2009 års delmål:

  • Stadsbiblioteket ska erbjuda läxhjälp för gymnasister tre gånger/vecka i trettio veckor. Läxhjälp för elever i skolår 4-9 ska erbjudas en gång/vecka i trettio veckor.
  • Stadsbiblioteket ska anordna språkcaféer vid 20 tillfällen på två olika språk.
  • Stadsbiblioteket ska erbjuda handledning i bibliotekets informationsresurser för studerandegrupper vid 70 tillfällen.

  • Äldre göteborgare behöver mänsklig samvaro, därför ska äldres möjligheter att vistas ute och delta i sociala aktiviteter öka.

2009 års delmål:

  • Stadsbiblioteket ska erbjuda arrangemangen Korsordshörna vid 25 tillfällen och Introduktion till släktforskning vid 10 tillfällen.
  • Stadsbiblioteket ska erbjuda kursen Chatta med barnbarnen vid 10 tillfällen.

/Linnéa