Utvärdering av sociala medier


Igår hade vi en utbildningsdag om nyttovärdering av och med sociala medier för SFIS på Försvarshögskolan i Stockholm. Det handlade om hur man sätter mätbara mål, metoder för utvärdering, vad som kan mätas, vilka verktyg som finns för statistikuttag, hur man kan använda Facebook Insights, inspirerande exempel från näringslivet m.m.

Det var bara någon enstaka från folkbibliotek där, men vi hoppas det kommer fler på nästa tillfälle som blir till hösten i Göteborg. Kursen är precis lika angelägen för folkbiblioteken!

Här är presentationen.

/Linnéa

Nya mätmetoder för universitetsbibliotek


På konferensen Association of College and Research Libraries i Philadelphia i förra veckan, diskuterades problemet med hur universitetsbiblioteken på bästa sätt kan visa och mäta sitt värde. James G. Neal från Columbia University talade om behovet av att hitta nya kvalitativa mått och att inte gå i ROI-mätfällan. Hans paper finns att läsa här: Stop the Madness: The Insanity of ROI and the Need for New Qualitative Measures of Academic Library Success.

Enligt James Neal fungerar inte ROI som metod för akademiska bibliotek då det ger en naiv och misstolkad bild av bibliotekens roll och påverkan på högre utbildning. I stället bör vi i mätningen fokusera på vad våra användare vill ha och behöver och hur de interagerar med det fysiska och digitala biblioteket. Vi bör utgå ifrån människan i stället för resurserna och mäta saker som rör hur mycket användaren fick med sig med tanke på den tid och energi de lade ner på biblioteket.

/Linnéa

Att mäta runda saker


Imorgon ska jag träffa studenter på BHS som läser kurs i utvärderings- och mätmetoder. Kommer att prata delvis utifrån Vivecas och min bok Nyttovärdering av bibliotek, men också om personasmetoden som vi skriver om i den kommande engelska utgåvan, samt om mätning av sociala medier. Här är presentationen:

/Linnéa

Social Mention – en sökmotor för sociala medier


Social Mention är, liksom Google Alerts, ett gratis verktyg som tar reda på var ditt varumärke etc nämns i sociala medier och hur omdömet från dem som nämnt det ser ut. Social Mention visar om det fått mest positiva eller negativa kommentarer, hur starkt engagerade de som nämnt sökordet är i det, och vilka de vanligaste sökorden som används tillsammans med begreppet är.

Jag provade att söka på ”Nyttovärdering av bibliotek” i advanced search. Det går även att välja ut enstaka källor, som enbart wordpress-bloggar eller Twitter. Fick såklart en massa träffar på eget material, men om det inte är så många kan man kanske räkna bort dem.

Gjorde även en alert på när frasen ”Nyttovärdering av bibliotek” syns i bloggar. Skulle tro att jag under en testperiod kommer att söka på min arbetsplats namn en gång i månaden för att se om Social Mention kan användas som verktyg för koll på hur ofta vi nämns i media. Ett mål vi har är att den nya bloggen ska leda till att biblioteket nämns oftare i media.

Välj att söka i allt eller bara bloggar etc, eller välj ”or select social media sources (under sökrutan):

Ett annat verktyg som gör ungefär samma sak är Twingly.

/Linnéa

Studier om nytta och värde i olika bibliotekstyper


Stephen Abram (Stephen´s Lighthouse) har i veckan som gått bloggat om goda exempel på studier i nytta och värde för  folkbibliotek, specialbibliotek, skolbibliotek och högskolebibliotek. I sitt sista inlägg påminner han om att det tyvärr inte räcker med att ta fram siffror och lämna över, man måste PAKETERA resultatet också! Stephens lösning är att kombinera mätningarna med storytelling; alltså berättelser/texter som illustrerar och levandegör det som undersökningarna och statistiken visar.

Stephen tipsar om en bok som använder storytelling i form ”springboard”:

The Springboard: How Storytelling Ignites Action in Knowledge-Era Organizations av Stephen Denning
(KMCI Press)

Boken ger kunskap om hur man kan paketera och presentera t ex undersökningsresultat och statistik så att det blir visualiserat och förståeligt. Kanske värt att kolla upp för bibliotekschefer som redovisar resultat inför kommunens politiker!

Länkar till bra studier som mäter bibliotekens nytta och värde:

The Value of Public Libraries
http://stephenslighthouse.com/2010/04/06/the-value-of-public-libraries/

The Value of School Libraries
http://stephenslighthouse.com/2010/04/06/the-value-of-school-libraries/

The Value of Academic and College Libraries
http://stephenslighthouse.com/2010/04/07/value-of-academic-and-college-libraries/

The Value of Special Libraries
http://stephenslighthouse.com/2010/04/07/value-of-special-libraries/

Library Advocacy: Save the Library Campaigns
http://stephenslighthouse.com/2010/04/01/save-the-library-campaigns/

Having the Value Conversation: Springboard Stroies
http://stephenslighthouse.com/2010/04/07/having-the-value-conversation-springboard-stories/

Samhällsekonomisk nyttoanalys


Jag blev nyfiken på metoden bakom Varas värde (se tidigare blogginlägg) och lånade hem lic.uppsatsen Att värdera det ovärderliga : En studie om kulturinstitutioners värde av John Armbrecht.

Ekonomisk forskning har etablerats inom kulturområdet delvis för att försöka förstå kulturinstitutioner ur ett ekonomiskt perspektiv och för att kulturinstitutionerna ska kunna presentera produktivitet, effektivitet och ekonomiska nyckeltal.

Armbrecht skriver att kulturinstitutionernas input låter sig mätas relativt enkelt i ekonomiska termer men med outputen är det svårare. Antal besök, sålda biljetter osv ger inte svar på vilket värde en kulturinstitution skapar.

Icke-ekonomiska värden
Individuellt värde: glädje, lycka ger ett samhälleligt värde i form av hälsa/socialt kapital.
Individuellt värde: stimulering, hänförelse ger ett samhälleligt värde i form av kognitiv utveckling, kulturellt kapital.
Individuellt värde: underhållning, inspiration ger ett samhälleligt värde i form av lärande, utbildning, kreativitet.

Alltså, om biblioteket lyckas mäta stimulans och inspiration får man ett mått på hur väl de har lyckats bidra till kommunens mål för invånarna när det gäller utbildning och kognitiv utveckling. Tips: läs undersökningen Reading a difference som handlar om precis sådana saker.

Vad frågade då Armbrecht besökarna på Vara konserthus? Frågor vars svar till stor del var uppskattningar och antaganden. Det känns rätt befriande att inse att det är ”tillåtet” att mäta så. Som icke-ekonom är det lätt att tro att man inte kan göra det.

Brukare och icke-brukare fick bl a frågor om
Hur mycket har du spenderat under besöket i stan?
Hur viktigt är konserthuset för stan?
Hur mycket skatt är du beredd att betala?
Hur viktigt är det att konserthuset finns även i framtiden?

Kulturproppen…inte


Alla som har en blogg och anser sig jobba i kultursektorn borde väl yttra sig om kulturpropositionen… men Linnéa och jag har inte synkat våra åsikter om den, så vi kan tyvärr inte uttala oss. 

I Saudiarabien har man avsatt 80 miljarder till forskning. Pengar är enligt den USA-baserade teknologiprofessorn Fawwaz Ulaby den enskilt viktigaste komponenten på vägen mot internationellt respekterade forskningsrön. Han har varit med och byggt upp elituniversitetet Kaust. (Källa SvD) Tänk om någon kunde hitta den enskilt viktigaste komponenten för ett helt hysteriskt fantastiskt kulturliv i Sverige (fast vi kanske bara vill ha lite lagom?). Eller är det också pengar?

/Viveca