Utvärdering av sociala medier


Igår hade vi en utbildningsdag om nyttovärdering av och med sociala medier för SFIS på Försvarshögskolan i Stockholm. Det handlade om hur man sätter mätbara mål, metoder för utvärdering, vad som kan mätas, vilka verktyg som finns för statistikuttag, hur man kan använda Facebook Insights, inspirerande exempel från näringslivet m.m.

Det var bara någon enstaka från folkbibliotek där, men vi hoppas det kommer fler på nästa tillfälle som blir till hösten i Göteborg. Kursen är precis lika angelägen för folkbiblioteken!

Här är presentationen.

/Linnéa

Annonser

Att mäta runda saker


Imorgon ska jag träffa studenter på BHS som läser kurs i utvärderings- och mätmetoder. Kommer att prata delvis utifrån Vivecas och min bok Nyttovärdering av bibliotek, men också om personasmetoden som vi skriver om i den kommande engelska utgåvan, samt om mätning av sociala medier. Här är presentationen:

/Linnéa

Studier om nytta och värde i olika bibliotekstyper


Stephen Abram (Stephen´s Lighthouse) har i veckan som gått bloggat om goda exempel på studier i nytta och värde för  folkbibliotek, specialbibliotek, skolbibliotek och högskolebibliotek. I sitt sista inlägg påminner han om att det tyvärr inte räcker med att ta fram siffror och lämna över, man måste PAKETERA resultatet också! Stephens lösning är att kombinera mätningarna med storytelling; alltså berättelser/texter som illustrerar och levandegör det som undersökningarna och statistiken visar.

Stephen tipsar om en bok som använder storytelling i form ”springboard”:

The Springboard: How Storytelling Ignites Action in Knowledge-Era Organizations av Stephen Denning
(KMCI Press)

Boken ger kunskap om hur man kan paketera och presentera t ex undersökningsresultat och statistik så att det blir visualiserat och förståeligt. Kanske värt att kolla upp för bibliotekschefer som redovisar resultat inför kommunens politiker!

Länkar till bra studier som mäter bibliotekens nytta och värde:

The Value of Public Libraries
http://stephenslighthouse.com/2010/04/06/the-value-of-public-libraries/

The Value of School Libraries
http://stephenslighthouse.com/2010/04/06/the-value-of-school-libraries/

The Value of Academic and College Libraries
http://stephenslighthouse.com/2010/04/07/value-of-academic-and-college-libraries/

The Value of Special Libraries
http://stephenslighthouse.com/2010/04/07/value-of-special-libraries/

Library Advocacy: Save the Library Campaigns
http://stephenslighthouse.com/2010/04/01/save-the-library-campaigns/

Having the Value Conversation: Springboard Stroies
http://stephenslighthouse.com/2010/04/07/having-the-value-conversation-springboard-stories/

Samhällsekonomisk nyttoanalys


Jag blev nyfiken på metoden bakom Varas värde (se tidigare blogginlägg) och lånade hem lic.uppsatsen Att värdera det ovärderliga : En studie om kulturinstitutioners värde av John Armbrecht.

Ekonomisk forskning har etablerats inom kulturområdet delvis för att försöka förstå kulturinstitutioner ur ett ekonomiskt perspektiv och för att kulturinstitutionerna ska kunna presentera produktivitet, effektivitet och ekonomiska nyckeltal.

Armbrecht skriver att kulturinstitutionernas input låter sig mätas relativt enkelt i ekonomiska termer men med outputen är det svårare. Antal besök, sålda biljetter osv ger inte svar på vilket värde en kulturinstitution skapar.

Icke-ekonomiska värden
Individuellt värde: glädje, lycka ger ett samhälleligt värde i form av hälsa/socialt kapital.
Individuellt värde: stimulering, hänförelse ger ett samhälleligt värde i form av kognitiv utveckling, kulturellt kapital.
Individuellt värde: underhållning, inspiration ger ett samhälleligt värde i form av lärande, utbildning, kreativitet.

Alltså, om biblioteket lyckas mäta stimulans och inspiration får man ett mått på hur väl de har lyckats bidra till kommunens mål för invånarna när det gäller utbildning och kognitiv utveckling. Tips: läs undersökningen Reading a difference som handlar om precis sådana saker.

Vad frågade då Armbrecht besökarna på Vara konserthus? Frågor vars svar till stor del var uppskattningar och antaganden. Det känns rätt befriande att inse att det är ”tillåtet” att mäta så. Som icke-ekonom är det lätt att tro att man inte kan göra det.

Brukare och icke-brukare fick bl a frågor om
Hur mycket har du spenderat under besöket i stan?
Hur viktigt är konserthuset för stan?
Hur mycket skatt är du beredd att betala?
Hur viktigt är det att konserthuset finns även i framtiden?

Kulturens / bibliotekens ekonomiska värde


Många kommuner bygger nytt och fint för sina kulturinstitutioner; muséer, konserthus och inte minst bibliotek. Men är det värt det? Går det att räkna ut hur mycket man ”tjänar” på att bygga ett nytt bibliotek?

Igår presenterades en rapport på Akvarellmuseet i Skärhamn som sade att för varje krona som satsats i museet får kommunen och regionen 20kr tillbaka. Forskaren John Armbrecht och professor Tommy D Andersson från Göteborgs universitet har gjort en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl för Akvarellmuseet. De gjorde en liknande undersökning 2008, då av hur konserthuset i Vara hade betalat sig (vi har bloggat om det tidigare): Varas värde varar.

Arnbrecht och Andersson har använt metoden samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl, vilket i korthet innebär att de har uppskattat intäkter och kostnader för effekter/värden som saknar marknadspris. Det handlar helt enkelt om en cost benefit analys (kostnads- och intänktanalys) där utgifterna för en kulturinstitution sätts i relation till intäkter eller förväntade och upplevda intäkter. Även mjuka värden räknas om till intäkter, och det handlar naturligtvis mycket om att göra antaganden.

Samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl är en intressant metod för kultursektorn, eftersom man med den kan sätta ett ekonomiskt värde på saker som annars är svåra att göra mätbara på ett sätt så att alla ”förstår”. Jag är övertygad om att kommunpolitiker m. fl. redan inser kulturens värde, men om de får siffror på det blir det enklare att fatta beslut om att t ex bygga ett nytt bibliotek.  Om man, som här, hittar en modell som talar om för dem vad det är värt i pengar är det guld värt! Metoden bör absolut kunna användas på bibliotek. Är det någon som har gjort det, inför en nybyggnation eller så?

Att värdera det ovärderliga – en studie om kulturinstitutioners värde – låna lic.uppsatsen av John Armbrecht på bibliotek

Mäta nyttan av sociala medier


För bibliotek handlar det inte om att omsätta sociala mediers effekt i pengar. Möjligtvis är ett motsvarande annonsvärde intressant, men annars handlar det för oss mer om att hitta nya användare av bibliotekets tjänster. Förutom att hitta nya användare och ha dialog med de befintliga, vill vi att bibliotekets varumärke ska få en positiv puff. På Stadsbiblioteket Göteborg är unga upp till 25 år en prioriterad målgrupp under nästa år, och ett led i det är att vi nu satsar på sociala medier. Givetvis gör vi andra saker också för att nå målgruppen, och våra kanaler riktar sig såklart även till andra åldersgrupper.

Jag tror på att hålla mätningen relativt enkel, åtminstone till en början. Är man extra ambitiös kan man sätta ett värde på t ex antal besök. Jag har inte kommit på nåt bra exempel på hur det skulle kunna se ut för ett bibliotek ännu. Har du tips att dela med dig av så kommentera gärna!

Saker som enkelt kan mätas:

– antal besök
– antal fans, kontakter, medlemmar, följare, prenumeranter
– antal retweets (”skicka-vidare” i Twitter, effektivt!)
– antal kommentarer
– antal visningar (sidor, filmer)
– antal bloggar som länkar till er

Det kan vara svårt att mäta hur många gånger biblioteket har nämnts i Twitter, bloggar etc eftersom människor kanske inte skriver bibliotekets fullständiga ”namn”. Hur många skriver ”Stadsbiblioteket Göteborg”? Skriver de inte bara ”Stadsbiblioteket” och hur många stadsbibliotek finns det inte i Sverige, hm…

Det verkar som om statistikverktygen i de olika sociala medierna blir allt bättre. YouTube och Facebook har exempelvis otroligt fina statistikfunktioner.

Men hur mäter man mjuka faktorer som bibliotekets varumärke? Det enklaste är att mäta antalet kommentarer och vilken typ av kommentarer man får samt antalet frågor och vilken typ av frågor det är. Om man har koll på kommentarer på bibliotekets facebook-sida, får man ganska snart en känsla av vilken attityd som fansen har. Kanske inte så svårt att föra statistik på negativa kommentarer och sen dra av dem från den totala mängden av kommentarer?