Utvärdering av sociala medier


Igår hade vi en utbildningsdag om nyttovärdering av och med sociala medier för SFIS på Försvarshögskolan i Stockholm. Det handlade om hur man sätter mätbara mål, metoder för utvärdering, vad som kan mätas, vilka verktyg som finns för statistikuttag, hur man kan använda Facebook Insights, inspirerande exempel från näringslivet m.m.

Det var bara någon enstaka från folkbibliotek där, men vi hoppas det kommer fler på nästa tillfälle som blir till hösten i Göteborg. Kursen är precis lika angelägen för folkbiblioteken!

Här är presentationen.

/Linnéa

Den fysiska fysikboken


Igår kom min dotter hem med en fysisk fysikbok. Det var en önskan hon framfört på sitt utvecklingssamtal – att få den riktiga boken istället för den digitala varianten som hon försökt bemästra vilket resulterat i utbrottet ”Vem f-n kom på att lägga boken på datorn! Det är ju asdåligt!”

Jag har frågat henne om man inte kan ha flera sidor öppna samtidigt och om de inte har en separat formelsamling för jag minns att just metoden, själva frågan och en formel är de tre beståndsdelar som är utgångspunkten för att lösa en fysikuppgift (och göra en evidensbaserad utvärdering).

Men enligt henne går det inte ens att spara understrykningar och anteckningar, de försvinner när man slår av datorn.

Ingen 17-åring idag är nybörjare framför en skärm, så jag tror henne. Eller också har hon fått alldeles för dåliga instruktioner, men med tanke på att hon nu fått en fysisk bok så kanske det inte fanns några knep att lära ut. Några av hennes klasskompisar har också erövrat denna tryckta dyrgrip, och resten av klassen är avundsjuk.

Även jag har ägnat mig åt den mest fysiska bok jag stött på sen jag sorterade Ic-folianter i storleksordning på Traktörens förvaltningsbibliotek: David Lankes The atlas of new librarianship. Och jag funderar på vad David skulle ha sagt om min dotters fysikbok. Hennes problem känns ju angeläget om man vill ”improve society through facilitating knowledge creation in their (librarians) communities”. Min dotters lösning var att be läraren om en bok som hon kunde läsa, men borde det vara bibliotekariers uppgift att se till att dagens ungdom kan tillgodogöra sig läroböckerna de numera får i datorerna, eller borde bibliotekarier vara med och utforma läroböckerna, som då inte blir böcker, utan kanske ett dataspel?

Lankes bok är spännande, ännu mer spännande är det att tänka sig hur det skulle funka i verkligheten… Scenario: min dotter är kompis med en bibliotekarie på Facebook, skriver en statusuppdatering om skitboken, bibliotekarien kommer till undsättning och länkar till en instruktionsfilm på Youtube.

/Viveca

Evidensbaserat biblioteksarbete och sociala medier


Vanligtvis är det här med sociala medier Linnéas bord, men jag började fundera över hur de kan utvärderas i samband med att jag försökte förstå innebörden av så kallat evidensbaserat biblioteksarbete. Kvantitativa och kvalitativa användar- och kundundersökningar är ju ett sätt att spåra ”användarnas preferenser”, vilket är en viktig del i evidensbaserat förhållningssätt. Många av oss har erfarenheten från den typen av undersökningar att biblioteksanvändarna är väldigt nöjda med vad biblioteket erbjuder, vilket tyvärr kan ha konsekvensen att vi inte vet hur vi ska förbättra oss.

Några händelser den senaste tiden har fått mig att se nya möjligheter när det gäller användarperspektiv. Den ena är expressenbloggaren och ekonomireportern Fredrik Sjöshult, som förra veckan förvånades över att biblioteken lånar ut nya e-böcker gratis: http://bloggar.expressen.se/fredriksjoshult/2011/11/ladda-ned-zlatanboken-gratis-hur-tanker-forlaget/#.TrvhG29ajgR.email

Den andra händelsen är att jag fick läsa en magisteruppsats som analyserade människors upplevelse av en psykisk diagnos genom att författarna läst de sjukas egna bloggar. Jag kan tyvärr inte ange källa här, uppsatsen ska publiceras.

Min försiktiga konklusion är att vi kanske ska lägga mer arbete på att utvärdera vad folk tycker om bibliotek, vad de vet om bibliotek och vad de tror om bibliotek genom att systematiskt analysera bloggar, facebook och läsarkommentarer till tidningsartiklar och andra sociala medier, än att konstruera egna användarundersökningar. En magisteruppsats inom vårdutbildning är väl ett argument för att det finns analysmetoder som kan komma igenom det evidensbaserade nålsögat?

Väldigt få utanför biblioteksvärlden skriver med jämna mellanrum om sina preferenser när det gäller bibliotek, men å andra sidan kan man med hjälp av sociala medier skapa debatter och få människor att tycka till. Fredrik Sjöshult på Expressen har gjort biblioteken en stor tjänst, och antagligen får vi en mer spännande bild av vad ett bibliotek är i alla läsarkommentarer (nu 97 st), än vad vi ibland får i traditionella kundundersökningar.

Ett av syftena med bibliotekens användning av sociala medier blir utöver att skapa dialog och informera också att kontinuerligt locka eller provocera fram användarnas preferenser.

Kanske förekommer redan systematisk utvärdering i linje med mina tankegångar, i så fall får ni gärna tipsa mig!

/Viveca

Om att blogga


Det är inte så ofta vi bloggar här nu, dessvärre. Men jag tänkte tipsa om att jag bloggar på Chalmers biblioteks blogg. Nu senast om vad jag (och webbgruppen) jobbat med sen jag började i augusti förra året. Där ligger bl a alla våra dokument om sociala medier och mätningen av kanalerna.

I höst har jag fyra eller fem inplanerade föredrag som jag nog kommer att lägga upp här också.

Övriga blogginlägg från mig.

/Linnéa

Scenarios som mötesform


Jag har gått med i Social Media Club Göteborg och tänker gå på mitt allra första möte på fredag. Gruppen finns även i Stockholm, Umeå, Skåne, Östergötland och har en sida på Facebook.

Jag gillar upplägget för fredagsmötet! Det blir ett kreativt samtal kring hur sociala medier kan användas i en akut, frihetshotande situation. Tänker såklart på vad bra det hade varit att använda samma idé för ett möte eller seminarium om bibliotekens framtid. Hoten finns redan dokumenterade (digitaliseringen, ändrade mediavanor osv), så utmaningen blir att ta fram det som är unikt för biblioteken och vilka kanaler som är bäst att använda. Jag kommer helt säkert att använda idén för något möte i framtiden.

/Linnéa

Scenario:

Sociala mediers betydelse i revolutionens tecken

Vi följer nyheterna och ser vad som hänt i de nordafrikanska staterna Tunisien och Egypten och vad som eventuellt också kan vara på gång i Libyen. Decennier av ensamma diktatorer blir avsatta och torgen fylls av protesterande människor som vill leva i frihet.

De sociala medierna har fått en stor betydelse, Facebook och Twitter har blivit ett sätt att samla ihop stora grupper och organisera gemensamma aktioner och den unga nordafrikanska Googlechefen Wael Ghonim har hos oppositionen nått hjältestatus på ett sätt som fått omvärlden att häpna och detta i länder där den tekniska infrastrukturen inte alls är lika långt gången som här i Sverige.

I februaris #smcgbg kommer vi att leka lite med tanken på hur det skulle vara i Sverige. Vi ska slå våra kreativa hjärnor ihop och försöka spåna kring följande scenario.

”Den 25:e februari stormar en utbrytargrupp inom den svenska militären riksdagshuset och avsätter med våld och hot den svenska regeringen och ogiltigförklarar riksdagen.

En ensam person sätter sig själv som ensam ledare för nationen och driver med hjälp av denna militära utbrytargrupp igenom en mängd olika lagar.

Bland annat:
– förbjuds alla andra politiska partier
– förbjuds alla föreningar
– förbjuds rätten att demonstrera
– Krav på censur av internet börjar så smått gälla

Detta är ju så klart inget som de flesta invånarna i vårt land vill stödja och vi bestämmer oss för att ta upp kampen digitalt. Men det gäller att handla snabbt. Det är bara en tidsfråga innan den nya regimen försöker sig på en totalnedstängning av internet.

Hur går vi till väga?

Kom och var med kring ett kreativt samtal om hur vi kan använda oss av sociala medier i annat syfte än att bygga varumärken. Nu vill vi rädda liv och värna om vår frihet mot diktaturer och isolering. Något som varit självklart för oss sedan länge men är en realitet i flera av jordens länder.

Att mäta runda saker


Imorgon ska jag träffa studenter på BHS som läser kurs i utvärderings- och mätmetoder. Kommer att prata delvis utifrån Vivecas och min bok Nyttovärdering av bibliotek, men också om personasmetoden som vi skriver om i den kommande engelska utgåvan, samt om mätning av sociala medier. Här är presentationen:

/Linnéa

Social Mention – en sökmotor för sociala medier


Social Mention är, liksom Google Alerts, ett gratis verktyg som tar reda på var ditt varumärke etc nämns i sociala medier och hur omdömet från dem som nämnt det ser ut. Social Mention visar om det fått mest positiva eller negativa kommentarer, hur starkt engagerade de som nämnt sökordet är i det, och vilka de vanligaste sökorden som används tillsammans med begreppet är.

Jag provade att söka på ”Nyttovärdering av bibliotek” i advanced search. Det går även att välja ut enstaka källor, som enbart wordpress-bloggar eller Twitter. Fick såklart en massa träffar på eget material, men om det inte är så många kan man kanske räkna bort dem.

Gjorde även en alert på när frasen ”Nyttovärdering av bibliotek” syns i bloggar. Skulle tro att jag under en testperiod kommer att söka på min arbetsplats namn en gång i månaden för att se om Social Mention kan användas som verktyg för koll på hur ofta vi nämns i media. Ett mål vi har är att den nya bloggen ska leda till att biblioteket nämns oftare i media.

Välj att söka i allt eller bara bloggar etc, eller välj ”or select social media sources (under sökrutan):

Ett annat verktyg som gör ungefär samma sak är Twingly.

/Linnéa