Utvärdering av sociala medier


Igår hade vi en utbildningsdag om nyttovärdering av och med sociala medier för SFIS på Försvarshögskolan i Stockholm. Det handlade om hur man sätter mätbara mål, metoder för utvärdering, vad som kan mätas, vilka verktyg som finns för statistikuttag, hur man kan använda Facebook Insights, inspirerande exempel från näringslivet m.m.

Det var bara någon enstaka från folkbibliotek där, men vi hoppas det kommer fler på nästa tillfälle som blir till hösten i Göteborg. Kursen är precis lika angelägen för folkbiblioteken!

Här är presentationen.

/Linnéa

Annonser

Den fysiska fysikboken


Igår kom min dotter hem med en fysisk fysikbok. Det var en önskan hon framfört på sitt utvecklingssamtal – att få den riktiga boken istället för den digitala varianten som hon försökt bemästra vilket resulterat i utbrottet ”Vem f-n kom på att lägga boken på datorn! Det är ju asdåligt!”

Jag har frågat henne om man inte kan ha flera sidor öppna samtidigt och om de inte har en separat formelsamling för jag minns att just metoden, själva frågan och en formel är de tre beståndsdelar som är utgångspunkten för att lösa en fysikuppgift (och göra en evidensbaserad utvärdering).

Men enligt henne går det inte ens att spara understrykningar och anteckningar, de försvinner när man slår av datorn.

Ingen 17-åring idag är nybörjare framför en skärm, så jag tror henne. Eller också har hon fått alldeles för dåliga instruktioner, men med tanke på att hon nu fått en fysisk bok så kanske det inte fanns några knep att lära ut. Några av hennes klasskompisar har också erövrat denna tryckta dyrgrip, och resten av klassen är avundsjuk.

Även jag har ägnat mig åt den mest fysiska bok jag stött på sen jag sorterade Ic-folianter i storleksordning på Traktörens förvaltningsbibliotek: David Lankes The atlas of new librarianship. Och jag funderar på vad David skulle ha sagt om min dotters fysikbok. Hennes problem känns ju angeläget om man vill ”improve society through facilitating knowledge creation in their (librarians) communities”. Min dotters lösning var att be läraren om en bok som hon kunde läsa, men borde det vara bibliotekariers uppgift att se till att dagens ungdom kan tillgodogöra sig läroböckerna de numera får i datorerna, eller borde bibliotekarier vara med och utforma läroböckerna, som då inte blir böcker, utan kanske ett dataspel?

Lankes bok är spännande, ännu mer spännande är det att tänka sig hur det skulle funka i verkligheten… Scenario: min dotter är kompis med en bibliotekarie på Facebook, skriver en statusuppdatering om skitboken, bibliotekarien kommer till undsättning och länkar till en instruktionsfilm på Youtube.

/Viveca

Evidensbaserat biblioteksarbete och sociala medier


Vanligtvis är det här med sociala medier Linnéas bord, men jag började fundera över hur de kan utvärderas i samband med att jag försökte förstå innebörden av så kallat evidensbaserat biblioteksarbete. Kvantitativa och kvalitativa användar- och kundundersökningar är ju ett sätt att spåra ”användarnas preferenser”, vilket är en viktig del i evidensbaserat förhållningssätt. Många av oss har erfarenheten från den typen av undersökningar att biblioteksanvändarna är väldigt nöjda med vad biblioteket erbjuder, vilket tyvärr kan ha konsekvensen att vi inte vet hur vi ska förbättra oss.

Några händelser den senaste tiden har fått mig att se nya möjligheter när det gäller användarperspektiv. Den ena är expressenbloggaren och ekonomireportern Fredrik Sjöshult, som förra veckan förvånades över att biblioteken lånar ut nya e-böcker gratis: http://bloggar.expressen.se/fredriksjoshult/2011/11/ladda-ned-zlatanboken-gratis-hur-tanker-forlaget/#.TrvhG29ajgR.email

Den andra händelsen är att jag fick läsa en magisteruppsats som analyserade människors upplevelse av en psykisk diagnos genom att författarna läst de sjukas egna bloggar. Jag kan tyvärr inte ange källa här, uppsatsen ska publiceras.

Min försiktiga konklusion är att vi kanske ska lägga mer arbete på att utvärdera vad folk tycker om bibliotek, vad de vet om bibliotek och vad de tror om bibliotek genom att systematiskt analysera bloggar, facebook och läsarkommentarer till tidningsartiklar och andra sociala medier, än att konstruera egna användarundersökningar. En magisteruppsats inom vårdutbildning är väl ett argument för att det finns analysmetoder som kan komma igenom det evidensbaserade nålsögat?

Väldigt få utanför biblioteksvärlden skriver med jämna mellanrum om sina preferenser när det gäller bibliotek, men å andra sidan kan man med hjälp av sociala medier skapa debatter och få människor att tycka till. Fredrik Sjöshult på Expressen har gjort biblioteken en stor tjänst, och antagligen får vi en mer spännande bild av vad ett bibliotek är i alla läsarkommentarer (nu 97 st), än vad vi ibland får i traditionella kundundersökningar.

Ett av syftena med bibliotekens användning av sociala medier blir utöver att skapa dialog och informera också att kontinuerligt locka eller provocera fram användarnas preferenser.

Kanske förekommer redan systematisk utvärdering i linje med mina tankegångar, i så fall får ni gärna tipsa mig!

/Viveca

Om att blogga


Det är inte så ofta vi bloggar här nu, dessvärre. Men jag tänkte tipsa om att jag bloggar på Chalmers biblioteks blogg. Nu senast om vad jag (och webbgruppen) jobbat med sen jag började i augusti förra året. Där ligger bl a alla våra dokument om sociala medier och mätningen av kanalerna.

I höst har jag fyra eller fem inplanerade föredrag som jag nog kommer att lägga upp här också.

Övriga blogginlägg från mig.

/Linnéa

Cost benefit inför husförsäljning


Stenlagda gångar lönar sig

Nu kan du räkna ut vad en välskött trädgård är värd. Kanske intressant för dig som ska sälja huset?

Redan titeln talar om att det lönar sig att investera i trädgården. Man fick tillbaka drygt tre gånger den investerade summan. Allra mest lönar det sig att lägga ner pengar och arbete i Japan, Frankrike och England. Sverige ligger lite under genomsnittet, och i USA och Ryssland lönar det sig minst.

Läs rapporten: Husqvarna Global Garden Report 2011. Gardening – an investment that lasts

Så här har de räknat ut det:

Garden effect dividerat med Makeover costs + garden tools = Payback-if-sold

122 trädgårdsdesigners från nio olika länder fick utifrån bilder bedöma värdet. Högs värderat var:

  1. En fin gräsmatta
  2. Bra sociala ytor
  3. Stenlagda gångar
  4. Träd och buskar (ej frukt)
  5. Välskötta häckar
  6. Snygga rabatter
  7. Vattengrejer (dammar etc)
  8. Trädgårdsbod
  9. Fruktträd

En försummad trädgård ansågs sänka värdet med 8-10 %…

Räkna ut värdet på din trädgård i The Garden Effect Calculator.

Nya mätmetoder för universitetsbibliotek


På konferensen Association of College and Research Libraries i Philadelphia i förra veckan, diskuterades problemet med hur universitetsbiblioteken på bästa sätt kan visa och mäta sitt värde. James G. Neal från Columbia University talade om behovet av att hitta nya kvalitativa mått och att inte gå i ROI-mätfällan. Hans paper finns att läsa här: Stop the Madness: The Insanity of ROI and the Need for New Qualitative Measures of Academic Library Success.

Enligt James Neal fungerar inte ROI som metod för akademiska bibliotek då det ger en naiv och misstolkad bild av bibliotekens roll och påverkan på högre utbildning. I stället bör vi i mätningen fokusera på vad våra användare vill ha och behöver och hur de interagerar med det fysiska och digitala biblioteket. Vi bör utgå ifrån människan i stället för resurserna och mäta saker som rör hur mycket användaren fick med sig med tanke på den tid och energi de lade ner på biblioteket.

/Linnéa

Att mäta runda saker


Imorgon ska jag träffa studenter på BHS som läser kurs i utvärderings- och mätmetoder. Kommer att prata delvis utifrån Vivecas och min bok Nyttovärdering av bibliotek, men också om personasmetoden som vi skriver om i den kommande engelska utgåvan, samt om mätning av sociala medier. Här är presentationen:

/Linnéa