Personas + scenarios på Pensionsmyndigheten


Har ni varit inne på Pensionsmyndighetens pensionslabb? Jag skulle byta ppm-fonder och fick då syn på det. Riktigt kul idé, tycker jag. De har gjort en tjänst som ska visualisera hur pensionen påverkas av olika livsval; barn (jag vet, det är inte alltid ett val), långresor, utbildning etc. Det som är kul är att de använt både personas och scenarios i tjänsten. Det grafiska är också läckert. Tänker på Matrix… (favorit).

Pensionslabbet

/Linnéa

Annonser

Att mäta runda saker


Imorgon ska jag träffa studenter på BHS som läser kurs i utvärderings- och mätmetoder. Kommer att prata delvis utifrån Vivecas och min bok Nyttovärdering av bibliotek, men också om personasmetoden som vi skriver om i den kommande engelska utgåvan, samt om mätning av sociala medier. Här är presentationen:

/Linnéa

Yrkesvalstest på Facebook


På Facebook finns nu ett test som tar reda på vilket yrke som passar dig. Lite kul är det faktiskt 🙂 Jag tänkte direkt att det påminde om personasmetoden. Utifrån det du skrivit i din logg på Facebook sys ett förslag på yrkesval ihop. Jag var tvungen att göra det ytterligare en gång för att se om jag blev samma, och faktiskt så låg båda förslagen väldigt nära varandra. Båda handlade om mat och innovation. Första gången blev jag mikrobiolog på Arla foods innovation. Testet är kopplat till en yrkesvägledande informationssajt, så det finns faktiskt en god tanke bakom. Kan säkert vara effektivt för att nå framtidsrådvilla ungdomar.

Personasmetoden går ut på att fiktiva användare/personer skapas utifrån data som statistik och intervjuer. Här ser vi även inslag av storytelling.

Här ”analyseras” det jag skrivit på min Facebook-logg i en maskin. Tomtar (har jag verkligen skrivit om tomtar?) och mat (det skriver jag ofta om) sprutas ut:

Resultatet:

Linnéas alter ego som läskedryckssmaksättare i Tyskland:

Ps. Jag är f.ö. väldigt negativt inställd till smakämnen och läskedrycker.

Personas för bibliotekslokaler


Personametodik som metod i förändringsarbete

På konferensen Mötesplats inför framtiden 2010 presenterade högskolebiblioteket i Borås ett arbete med personas. Mycket bra och intressant om hur de använt metoden! Speciellt värdefullt är att processens första del beskrivs väl, med de tankar och problem som kan uppstå. De arbetade fram personas för att förändra bibliotekslokalerna.

Är det nån mer där ute som behöver jobba med de fysiska lokalerna? Kanske öka besöken? Om ni har samma typ av utbildningar och studenter kan ni säkert använda rapporten ”Personametodik som metodik i förändringsarbete” (pdf) eller bara inspireras av den.

Personas för ny webbplats


Jönköpings högskolebibliotek har använt personasmetoden i arbetet med att göra om sin webb. De har utifrån undersökningar skapat fem fiktiva användare av bibliotekets tjänster och funktioner på webben, vars behov och rörelsemönster sedan ska få påverka utformningen av nya webbplatsen. Viktor är primär persona. Han representerar den ”vanliga studenten”. Den sekundära personan forskar och handleder doktorander. Viktor och de andra personorna borde kunna användas av de flesta andra högskolebibliotek i Sverige, för inte kan det väl vara några stora skillnader i dessa användares behov och beteenden? Intressant och lärorikt projekt att ta del av! Kanske kan man få höra en presentation av deras arbete på någon konferens snart?

Läs mer om Jönköpings projekt och titta på de andra personorna.

persona

Personas av unga mediekonsumenter


I gårdagens Göteborgs-Posten (29 maj, sid 68, Så ser unga på media) finns ett ganska vanligt exempel på hur personas kan se ut. Utifrån enkäten Tidningsutgivarnas ungdomsbarometer har man skapat fyra olika typanvändare:

  • ”Vuxen-Viktor(ia)” – den nyhetsorienterade mediekonsumenten. Söker i första hand utrikes- och forskningsnyheter och har papperstidningen som sitt huvudmedium. Finns framför allt i student- och storstäder.
  • “Latte-Lisa” – den nöjesorienterade mediekonsumenten. Läser främst nöjes- och modenyheter och är den aktivaste gruppen i bloggosfären .
  • “Digital-Danne”  – den snabbrörliga mediekonsumenten. Läser främst tekniknyheter och serier, är mest aktiv på forum och videodelningssajter.
  • ”Försiktiga Frida” – den passiva mediekonsumenten. Konsumerar medier i lägre utsträckning än övriga grupper och är mer passiv följare än aktiv medskapare på nätet.

I enkäten har man frågat om medievanor, hur de använder medier och drivkrafter. Några dominerande drag har funnits som de sedan har formulerat i personas. Vuxen-Viktor representerar en grupp som tydligt identifierar sig med traditionella medier. Hälften av de unga tror förresten att papperstidningen kommer att finnas kvar om 50 år. Exempel:

Vuxen-Viktor

Är den nyhetsorienterade mediekonsumenten. Gillar traditionella dagstidningar och läser i första hand utrikesnyheter, men även inrikes och ekonomi. Är den enda av de fyra grupperna som skulle välja papperstidningen som sin enda dagliga nyhetskälla. Buxen-Viktor tittar och lyssna mer på public service-kanalerna i tv och radio än andra.

Man kanske inte tänker på det, men det är ofta som tidningar och tidskrifter har sådana här kategoriseringar av typiska användare. Om man har sett till att fråga rätt saker från början är det inte så svårt att urskilja olika beteenden, behov etc som återkommer. Man koncentrerar sig på några typdrag och struntar i resten. Kompletterande intervjuer kan sen göras för att få en mer komplex bild av användartypen och göra den mer trovärdig.