Samhällsekonomisk nyttoanalys


Jag blev nyfiken på metoden bakom Varas värde (se tidigare blogginlägg) och lånade hem lic.uppsatsen Att värdera det ovärderliga : En studie om kulturinstitutioners värde av John Armbrecht.

Ekonomisk forskning har etablerats inom kulturområdet delvis för att försöka förstå kulturinstitutioner ur ett ekonomiskt perspektiv och för att kulturinstitutionerna ska kunna presentera produktivitet, effektivitet och ekonomiska nyckeltal.

Armbrecht skriver att kulturinstitutionernas input låter sig mätas relativt enkelt i ekonomiska termer men med outputen är det svårare. Antal besök, sålda biljetter osv ger inte svar på vilket värde en kulturinstitution skapar.

Icke-ekonomiska värden
Individuellt värde: glädje, lycka ger ett samhälleligt värde i form av hälsa/socialt kapital.
Individuellt värde: stimulering, hänförelse ger ett samhälleligt värde i form av kognitiv utveckling, kulturellt kapital.
Individuellt värde: underhållning, inspiration ger ett samhälleligt värde i form av lärande, utbildning, kreativitet.

Alltså, om biblioteket lyckas mäta stimulans och inspiration får man ett mått på hur väl de har lyckats bidra till kommunens mål för invånarna när det gäller utbildning och kognitiv utveckling. Tips: läs undersökningen Reading a difference som handlar om precis sådana saker.

Vad frågade då Armbrecht besökarna på Vara konserthus? Frågor vars svar till stor del var uppskattningar och antaganden. Det känns rätt befriande att inse att det är ”tillåtet” att mäta så. Som icke-ekonom är det lätt att tro att man inte kan göra det.

Brukare och icke-brukare fick bl a frågor om
Hur mycket har du spenderat under besöket i stan?
Hur viktigt är konserthuset för stan?
Hur mycket skatt är du beredd att betala?
Hur viktigt är det att konserthuset finns även i framtiden?

Annonser