Personas + scenarios på Pensionsmyndigheten


Har ni varit inne på Pensionsmyndighetens pensionslabb? Jag skulle byta ppm-fonder och fick då syn på det. Riktigt kul idé, tycker jag. De har gjort en tjänst som ska visualisera hur pensionen påverkas av olika livsval; barn (jag vet, det är inte alltid ett val), långresor, utbildning etc. Det som är kul är att de använt både personas och scenarios i tjänsten. Det grafiska är också läckert. Tänker på Matrix… (favorit).

Pensionslabbet

/Linnéa

Annonser

Att mäta runda saker


Imorgon ska jag träffa studenter på BHS som läser kurs i utvärderings- och mätmetoder. Kommer att prata delvis utifrån Vivecas och min bok Nyttovärdering av bibliotek, men också om personasmetoden som vi skriver om i den kommande engelska utgåvan, samt om mätning av sociala medier. Här är presentationen:

/Linnéa

Personas för bibliotekslokaler


Personametodik som metod i förändringsarbete

På konferensen Mötesplats inför framtiden 2010 presenterade högskolebiblioteket i Borås ett arbete med personas. Mycket bra och intressant om hur de använt metoden! Speciellt värdefullt är att processens första del beskrivs väl, med de tankar och problem som kan uppstå. De arbetade fram personas för att förändra bibliotekslokalerna.

Är det nån mer där ute som behöver jobba med de fysiska lokalerna? Kanske öka besöken? Om ni har samma typ av utbildningar och studenter kan ni säkert använda rapporten ”Personametodik som metodik i förändringsarbete” (pdf) eller bara inspireras av den.

Personas för ny webbplats


Jönköpings högskolebibliotek har använt personasmetoden i arbetet med att göra om sin webb. De har utifrån undersökningar skapat fem fiktiva användare av bibliotekets tjänster och funktioner på webben, vars behov och rörelsemönster sedan ska få påverka utformningen av nya webbplatsen. Viktor är primär persona. Han representerar den ”vanliga studenten”. Den sekundära personan forskar och handleder doktorander. Viktor och de andra personorna borde kunna användas av de flesta andra högskolebibliotek i Sverige, för inte kan det väl vara några stora skillnader i dessa användares behov och beteenden? Intressant och lärorikt projekt att ta del av! Kanske kan man få höra en presentation av deras arbete på någon konferens snart?

Läs mer om Jönköpings projekt och titta på de andra personorna.

persona

Personas av unga mediekonsumenter


I gårdagens Göteborgs-Posten (29 maj, sid 68, Så ser unga på media) finns ett ganska vanligt exempel på hur personas kan se ut. Utifrån enkäten Tidningsutgivarnas ungdomsbarometer har man skapat fyra olika typanvändare:

  • ”Vuxen-Viktor(ia)” – den nyhetsorienterade mediekonsumenten. Söker i första hand utrikes- och forskningsnyheter och har papperstidningen som sitt huvudmedium. Finns framför allt i student- och storstäder.
  • “Latte-Lisa” – den nöjesorienterade mediekonsumenten. Läser främst nöjes- och modenyheter och är den aktivaste gruppen i bloggosfären .
  • “Digital-Danne”  – den snabbrörliga mediekonsumenten. Läser främst tekniknyheter och serier, är mest aktiv på forum och videodelningssajter.
  • ”Försiktiga Frida” – den passiva mediekonsumenten. Konsumerar medier i lägre utsträckning än övriga grupper och är mer passiv följare än aktiv medskapare på nätet.

I enkäten har man frågat om medievanor, hur de använder medier och drivkrafter. Några dominerande drag har funnits som de sedan har formulerat i personas. Vuxen-Viktor representerar en grupp som tydligt identifierar sig med traditionella medier. Hälften av de unga tror förresten att papperstidningen kommer att finnas kvar om 50 år. Exempel:

Vuxen-Viktor

Är den nyhetsorienterade mediekonsumenten. Gillar traditionella dagstidningar och läser i första hand utrikesnyheter, men även inrikes och ekonomi. Är den enda av de fyra grupperna som skulle välja papperstidningen som sin enda dagliga nyhetskälla. Buxen-Viktor tittar och lyssna mer på public service-kanalerna i tv och radio än andra.

Man kanske inte tänker på det, men det är ofta som tidningar och tidskrifter har sådana här kategoriseringar av typiska användare. Om man har sett till att fråga rätt saker från början är det inte så svårt att urskilja olika beteenden, behov etc som återkommer. Man koncentrerar sig på några typdrag och struntar i resten. Kompletterande intervjuer kan sen göras för att få en mer komplex bild av användartypen och göra den mer trovärdig.

Gör en Persona på ditt namn


Jag skriver ny text till den engelska upplagan av Nyttovärdering av bibliotek, och ramlade idag över en kul grej. MIT Media Lab arbetade skapade för ett år sen eller så en tjänst på nätet som ger ett ”dataporträtt av din online-närvaro”:

Skriv in ditt namn och Personas söker igenom nätet efter information och försöker att karaktärisera dig med hjälp av en algoritmisk process skapad från en massiv samling av data.” Den utgår från en sökning på Internet och hittar innehåll och kontext runt ditt namn. Den tar sedan de ord som den hittar och skapar en profil av din närvaro på nätet.

När jag testar med mitt eget namn blir det noll i resultat…är det för att jag inte brukar skriva på engelska på nätet? Eller för att jag har ett ö i mitt efternamn? Det funkar med Åke (Ake) Nygrens namn (väldigt bra t o m), och Viveca Nyströms (mindre bra, men det blir något i alla fall). Testade med Bjorn Borg och det blev ganska bra.

Undrar vilka källor tjänsten söker igenom? Ser försäkringsbolag, bloggar och bokkataloger flimra förbi. Man måste ha ett unikt namn för att inte blandas ihop med andra med samma namn. Lite läskigt är det. Fascinerande samtidigt. Snyggt också. Jag kanske ska vara tacksam över att det inte funkar med mitt namn. Det borde vara lätt för Google att göra en liknande tjänst…

Testa själv!

Läsplattor och personas


Jag och Linnéa var och lyssnade på Clara Nyström på SFIS Västs årsmöte förra veckan. Hon hade satt ”etiketter” på sex olika kategorier av folk som använder läsplattor. Roligt, tyckte vi! Eller som nån kommenterade på Twitter: ”Visa mig din läsplatta och jag ska säga dig vem du är”. Se alla Läsplattetyper (pdf) – bokälskaren, teknikfreaken, medlöparen, pendlaren, samlaren, pensionären. Man kan vara vara mer än en typ.

Kanske är det en bra ide att biblioteken köper in olika läsplattemodeller, anpassat efter olika läsarkategorier? I så fall är Claras personas bra att gå efter!

/Viveca