Personas av unga mediekonsumenter


I gårdagens Göteborgs-Posten (29 maj, sid 68, Så ser unga på media) finns ett ganska vanligt exempel på hur personas kan se ut. Utifrån enkäten Tidningsutgivarnas ungdomsbarometer har man skapat fyra olika typanvändare:

  • ”Vuxen-Viktor(ia)” – den nyhetsorienterade mediekonsumenten. Söker i första hand utrikes- och forskningsnyheter och har papperstidningen som sitt huvudmedium. Finns framför allt i student- och storstäder.
  • “Latte-Lisa” – den nöjesorienterade mediekonsumenten. Läser främst nöjes- och modenyheter och är den aktivaste gruppen i bloggosfären .
  • “Digital-Danne”  – den snabbrörliga mediekonsumenten. Läser främst tekniknyheter och serier, är mest aktiv på forum och videodelningssajter.
  • ”Försiktiga Frida” – den passiva mediekonsumenten. Konsumerar medier i lägre utsträckning än övriga grupper och är mer passiv följare än aktiv medskapare på nätet.

I enkäten har man frågat om medievanor, hur de använder medier och drivkrafter. Några dominerande drag har funnits som de sedan har formulerat i personas. Vuxen-Viktor representerar en grupp som tydligt identifierar sig med traditionella medier. Hälften av de unga tror förresten att papperstidningen kommer att finnas kvar om 50 år. Exempel:

Vuxen-Viktor

Är den nyhetsorienterade mediekonsumenten. Gillar traditionella dagstidningar och läser i första hand utrikesnyheter, men även inrikes och ekonomi. Är den enda av de fyra grupperna som skulle välja papperstidningen som sin enda dagliga nyhetskälla. Buxen-Viktor tittar och lyssna mer på public service-kanalerna i tv och radio än andra.

Man kanske inte tänker på det, men det är ofta som tidningar och tidskrifter har sådana här kategoriseringar av typiska användare. Om man har sett till att fråga rätt saker från början är det inte så svårt att urskilja olika beteenden, behov etc som återkommer. Man koncentrerar sig på några typdrag och struntar i resten. Kompletterande intervjuer kan sen göras för att få en mer komplex bild av användartypen och göra den mer trovärdig.

Annonser

Gör en Persona på ditt namn


Jag skriver ny text till den engelska upplagan av Nyttovärdering av bibliotek, och ramlade idag över en kul grej. MIT Media Lab arbetade skapade för ett år sen eller så en tjänst på nätet som ger ett ”dataporträtt av din online-närvaro”:

Skriv in ditt namn och Personas söker igenom nätet efter information och försöker att karaktärisera dig med hjälp av en algoritmisk process skapad från en massiv samling av data.” Den utgår från en sökning på Internet och hittar innehåll och kontext runt ditt namn. Den tar sedan de ord som den hittar och skapar en profil av din närvaro på nätet.

När jag testar med mitt eget namn blir det noll i resultat…är det för att jag inte brukar skriva på engelska på nätet? Eller för att jag har ett ö i mitt efternamn? Det funkar med Åke (Ake) Nygrens namn (väldigt bra t o m), och Viveca Nyströms (mindre bra, men det blir något i alla fall). Testade med Bjorn Borg och det blev ganska bra.

Undrar vilka källor tjänsten söker igenom? Ser försäkringsbolag, bloggar och bokkataloger flimra förbi. Man måste ha ett unikt namn för att inte blandas ihop med andra med samma namn. Lite läskigt är det. Fascinerande samtidigt. Snyggt också. Jag kanske ska vara tacksam över att det inte funkar med mitt namn. Det borde vara lätt för Google att göra en liknande tjänst…

Testa själv!

Reviderad upplaga av Nyttovärdering av bibliotek


Från skrivarlyan i Grebbestad

Viveca och jag reviderar nu vissa delar av boken och tillför nya texter om hur biblioteken kan jobba med personas och scenarioplanering för att rusta sig inför det som komma skall. Vi kommer att knyta teori till praktiska exempel och ge mycket hands-on.

Genom att skapa fiktiva låntagare/användare med hjälp av statistik och andra undersökningar (t ex intervjuer) kan man göra fejkade personer som representerar olika användartyper. Några av dessa personas kan väljas ut som primära målgrupper. Om biblioteket ”upptäcker” att väldigt många föräldralediga pappor med barnvagn kommer till biblioteket kan de genom att skapa en personas för papporna jobba mer fokuserat med frågan hur biblioteket ska kunna locka papporna till att använda biblioteket mer.

Vi har också pratat om flygbolagens uppenbara scenarioplanering när det gäller terrorism, och om det är möjligt att ha en beredskap även för askmoln…

Läsplattor och personas


Jag och Linnéa var och lyssnade på Clara Nyström på SFIS Västs årsmöte förra veckan. Hon hade satt ”etiketter” på sex olika kategorier av folk som använder läsplattor. Roligt, tyckte vi! Eller som nån kommenterade på Twitter: ”Visa mig din läsplatta och jag ska säga dig vem du är”. Se alla Läsplattetyper (pdf) – bokälskaren, teknikfreaken, medlöparen, pendlaren, samlaren, pensionären. Man kan vara vara mer än en typ.

Kanske är det en bra ide att biblioteken köper in olika läsplattemodeller, anpassat efter olika läsarkategorier? I så fall är Claras personas bra att gå efter!

/Viveca

Boktips personasmetoden


Viveca och jag hade en föreläsning och workshop i personasmetoden på Btj bokhandel i Stockholm den 10 december. En av deltagarna, Eduardo Morris från Södertälje bibliotek, delade med sig av sina spännande personasupplevelser. När han jobbade på Systembolaget använde man sig av personas för att skapa det nya självbetjäningssystemet som vi ser idag. Här är några boktips av Eduardo:

  • Etnologen/antropologen Paco Underhill: Why We Buy, The science of shopping. Han var en av de första som mer vetenskapligt studerat mekanismerna bakom shopping (idag stenrik för övrigt). Han är rolig, lättläst och man får en hel del aha-upplevelser efter att ha läst den. Den finns i svensk översättning också, men jag föredrog den engelska upplagan.
  • Den finns en intressant koppling till vår bransch i: The Responsive Public Library: How to Develop and Market a Winning Collection (2 Ed.). Skriven av Baker och Karen L. Wallace. Författarna drar vissa paralleller och slutsatser från Pacos undersökning. Läsvärd även om inte allt är applicerbart till våra förhållanden.
  • En annan besläktad bok med detta ämne är Library Evaluation: A Casebook and Can-Do Guide: Danny P. Wallace och Connie van Fleet. Den har några år på nacken men är fortfarande användbar. Tråkig att läsa dock…

Vem käkar vad?


En liten frågesport så här i novembermörkret:

Linnéa och jag får båda personliga Ica-kortserbjudanden baserade på vad vi brukar köpa. Vare sig du känner oss eller inte har du nu chansen att lära dig lite mer om våra personlighetstyper. Man skulle faktiskt kunna kalla detta för en personas-övning! Vi lägger in en ny fråga varje dag, och om en vecka eller nåt publicerar vi facit.

Vem har fått erbjudande om onyttiga frukostflingor?