Att mäta runda saker


Imorgon ska jag träffa studenter på BHS som läser kurs i utvärderings- och mätmetoder. Kommer att prata delvis utifrån Vivecas och min bok Nyttovärdering av bibliotek, men också om personasmetoden som vi skriver om i den kommande engelska utgåvan, samt om mätning av sociala medier. Här är presentationen:

/Linnéa

Annonser

Personas för bibliotekslokaler


Personametodik som metod i förändringsarbete

På konferensen Mötesplats inför framtiden 2010 presenterade högskolebiblioteket i Borås ett arbete med personas. Mycket bra och intressant om hur de använt metoden! Speciellt värdefullt är att processens första del beskrivs väl, med de tankar och problem som kan uppstå. De arbetade fram personas för att förändra bibliotekslokalerna.

Är det nån mer där ute som behöver jobba med de fysiska lokalerna? Kanske öka besöken? Om ni har samma typ av utbildningar och studenter kan ni säkert använda rapporten ”Personametodik som metodik i förändringsarbete” (pdf) eller bara inspireras av den.

Reviderad upplaga av Nyttovärdering av bibliotek


Från skrivarlyan i Grebbestad

Viveca och jag reviderar nu vissa delar av boken och tillför nya texter om hur biblioteken kan jobba med personas och scenarioplanering för att rusta sig inför det som komma skall. Vi kommer att knyta teori till praktiska exempel och ge mycket hands-on.

Genom att skapa fiktiva låntagare/användare med hjälp av statistik och andra undersökningar (t ex intervjuer) kan man göra fejkade personer som representerar olika användartyper. Några av dessa personas kan väljas ut som primära målgrupper. Om biblioteket ”upptäcker” att väldigt många föräldralediga pappor med barnvagn kommer till biblioteket kan de genom att skapa en personas för papporna jobba mer fokuserat med frågan hur biblioteket ska kunna locka papporna till att använda biblioteket mer.

Vi har också pratat om flygbolagens uppenbara scenarioplanering när det gäller terrorism, och om det är möjligt att ha en beredskap även för askmoln…

Läsplattor och personas


Jag och Linnéa var och lyssnade på Clara Nyström på SFIS Västs årsmöte förra veckan. Hon hade satt ”etiketter” på sex olika kategorier av folk som använder läsplattor. Roligt, tyckte vi! Eller som nån kommenterade på Twitter: ”Visa mig din läsplatta och jag ska säga dig vem du är”. Se alla Läsplattetyper (pdf) – bokälskaren, teknikfreaken, medlöparen, pendlaren, samlaren, pensionären. Man kan vara vara mer än en typ.

Kanske är det en bra ide att biblioteken köper in olika läsplattemodeller, anpassat efter olika läsarkategorier? I så fall är Claras personas bra att gå efter!

/Viveca

Mål och mätning sociala medier, del 1: Facebook


Jag tänker i några artiklar ge exempel på mätetal för Facebook, Twitter, YouTube, blogg och kanske några fler, och visa hur mätetalen kan relateras till de mål man satt för sin närvaro i sociala medie-kanaler. Jag börjar med Facebook.

Antag att biblioteket ska flyttas och få ett helt nytt hus i stan. Man vill speciellt marknadsföra sig gentemot åldersgruppen 20-35, en ålderskategori som ofta är mittemellan. De är prioriterad målgrupp under två år för biblioteket. De befinner sig ofta mellan sin egen skolgång (om man inte studerar vidare och vill använder folkbibliotek) och föräldraskap. Biblioteket har sedan något år jobbat med digitala klyftan-problemet och har några kurser inom data som har lyckats riktigt bra: Internet för nybörjare, Använd mobilen, Skype, Nätdejting för seniorer. De vill dra kurserna ett steg till och se om de kan läggas ut på nätet och marknadsföra biblioteket.

Biblioteket vill prova
på sociala medier på riktigt, och väljer bl a Facebook eftersom det är ett stort forum för 20-35-åringar. Följande mål/syfte och mätetal arbetas fram som ska gälla för samtliga kanaler:

Granköpings mål och syfte

  • Att skapa en dialog med granköpingsborna om det nya biblioteket
  • Att nå den prioriterade målgruppen 20-35 år
  • Att marknadsföra bibliotekets tjänster och media
  • Att marknadsföra bibliotekets datakurser
  • Att synliggöra personalens kompetens

Mätetal för att kontrollera måluppfyllelse

Följande mätetal ska mäta kvantitet:

  • Antal vänner/fans/followers/kontakter
  • Antal besök
  • Antal sidvisningar

Följande mätetal ska mäta kvalitet:

  • Inläggskvalitet
  • Genomsnittlig tid
  • Antal kommentarer
  • Antal samtal
  • Hur det vi producerat sprids (ex: antal retweets av våra tweets)
  • Internt: personalens upplevelse av synliggörande av deras kompetens

Vad som ska kommuniceras i Facebook

  • Tips på böcker, filmer etc.
  • Det nya biblioteket. Filmer, bilder, frågor kring det nya huset.
  • Datakurserna. Puffa för kurser, publicera bilder och intervjuer från kurserna.

Mål och mätning för Facebook

För att all personal ska känna delaktighet och stolthet ska vi varje månad skicka ett mail till all personal som kort berättar hur många fans, followers etc biblioteket har i respektive kanal tillsammans med något inlägg och kommentar från någon kanal. Det gör också att alla vet vad vi gör i sociala medier och de blir uppmuntrade till att delta.

Vad som ska mätas:

  • Antal fans
  • Antal kommentarer
  • Inläggskvalitet
  • Antalet aktiva fans
  • Antalet fans i åldern 25-34

Mål:

  • Mål inläggskvalitet: i genomsnitt 3 varje vecka
  • Antalet fans ska fördubblas under 2010
  • Antalet kommentarer ska vara 30 st. per vecka
  • Antalet aktiva fans ska vara 20 st. per vecka
  • Andelen fans i åldern 25-34 ska vara 20% av alla fans

Statistiken ska samlas in veckovis och redovisas per månad.

Verktyg för mätning:
Facebook Insights

Koppling mål – mätetal

Hur hänger då det här ihop? Hur ska man tänka?

Målet ”Att skapa en dialog med granköpingsborna om det nya biblioteket” mäts alltså i Facebook genom att varje vecka eller månad kolla statistik på antalet kommentarer.

Målet ”Att nå den prioriterade målgruppen 20-35 år” mäts i Facebook genom att kolla statistik på antalet fans 25-34 år.

Målet ”Att marknadsföra bibliotekets tjänster och media” mäts i Facebook genom att kolla statistik på antalet fans, antalet aktiva fans, inläggskvalitet.

Vid årets slut sammanställs alla siffror och man jämför med de mål man satte för Facebook. Hade vi i genomsnitt ”3” i inläggskvalitet? Lyckades vi fördubbla antalet fans? Hade vi 30 kommentarer i veckan? Hade vi 20 aktiva fans i veckan? Utgör gruppen 25-34 år nu 20% av samtliga fans? Man ska fortlöpande hålla koll på vilka inlägg som drar stor publik för att se vad man lyckas med respektive inte lyckas med, och inte vänta till årets slut med uppföljningen. Rubrikerna har stor betydelse. De ska vara korta och kärnfulla och innehålla ord som man tror att folk använder när de söker på webben.

Ja, ungefär så här kan man göra! Det behöver inte vara svårare.

Nästa gång fortsätter jag med Twitter. Samma mål och mätetal kommer att användas för alla kanalerna. Så här ser det ut i Facebok Insights (nedan). Om man har en fan-sida finns statistikfunktionen under ”Insights – Visa alla” på själva fan-sidan. Man måste ha administratörsbehörighet för att kunna klicka sig in på det. På bilden nedan syns bara en bråkdel av den statistik som ges.

Facebook Insights

Kollegial observation


På Biblioteksdagarna i Uppsala lyssnade jag denna sista dag på en föreläsning om Tvinningprojektet. Trettio folkbibliotek i mellansverige har prövat metoden kollegial observation sedan 2007 och en metodbok ska komma till hösten.

Kollegial observation är en av beståndsdelarna i utvärderingsmetoden kollegial utvärdering. Andra delar är utvärdering av sig själv i relation till verksamhetens mål, kundenkäter och prov och tester av olika slag. Metoden har använts i skolvärlden sedan mer är tio år. Kollegial observation går ut på att man observerar varandra i en vald situation, t ex vid ett bokprat för en speciell åldergrupp. Bibliotekets policydokument ska ligga till grund för vad man ska fokusera på i observationen. Skillnaden mot en vanlig observation är att det är kollegor eller personer med samma yrke som observerar varandra mot bakgrund av styrdokument. En av slutsatserna var, inte helt överraskande, att bibliotekens styrdokument sällan är tillräckligt detaljerade för att utvärderingen ska vara helt tillfredsställande (vilket skolans är!). Det är bra att komplettera metoden med intervjuer. De som varit inblandade i projektet tyckte att det var berikande och inspirerande och fick en annan bild av sitt eget arbete när de observerade någon som hade samma arbetsuppgifter som de själva.

Metoden låter enkel att använda och komma igång med och är en skjuts för samarbetet med någorlunda närliggande bibliotek med ungefär samma förutsättningar.

Arbetsplan för kollegial observation (pdf)

/Linnéa