Samhällsekonomisk nyttoanalys


Jag blev nyfiken på metoden bakom Varas värde (se tidigare blogginlägg) och lånade hem lic.uppsatsen Att värdera det ovärderliga : En studie om kulturinstitutioners värde av John Armbrecht.

Ekonomisk forskning har etablerats inom kulturområdet delvis för att försöka förstå kulturinstitutioner ur ett ekonomiskt perspektiv och för att kulturinstitutionerna ska kunna presentera produktivitet, effektivitet och ekonomiska nyckeltal.

Armbrecht skriver att kulturinstitutionernas input låter sig mätas relativt enkelt i ekonomiska termer men med outputen är det svårare. Antal besök, sålda biljetter osv ger inte svar på vilket värde en kulturinstitution skapar.

Icke-ekonomiska värden
Individuellt värde: glädje, lycka ger ett samhälleligt värde i form av hälsa/socialt kapital.
Individuellt värde: stimulering, hänförelse ger ett samhälleligt värde i form av kognitiv utveckling, kulturellt kapital.
Individuellt värde: underhållning, inspiration ger ett samhälleligt värde i form av lärande, utbildning, kreativitet.

Alltså, om biblioteket lyckas mäta stimulans och inspiration får man ett mått på hur väl de har lyckats bidra till kommunens mål för invånarna när det gäller utbildning och kognitiv utveckling. Tips: läs undersökningen Reading a difference som handlar om precis sådana saker.

Vad frågade då Armbrecht besökarna på Vara konserthus? Frågor vars svar till stor del var uppskattningar och antaganden. Det känns rätt befriande att inse att det är ”tillåtet” att mäta så. Som icke-ekonom är det lätt att tro att man inte kan göra det.

Brukare och icke-brukare fick bl a frågor om
Hur mycket har du spenderat under besöket i stan?
Hur viktigt är konserthuset för stan?
Hur mycket skatt är du beredd att betala?
Hur viktigt är det att konserthuset finns även i framtiden?

2 thoughts on “Samhällsekonomisk nyttoanalys

  1. Forskning inom kultur och ekonomi ligger mig varmt om hjärtat. Forskning i sig innebär i grunden ett kritiskt och objektivt förhållningssätt. Vad beträffar ditt inlägg, Linnéa, tycker jag att du lyckas vara kritisk i den bemärkelsen att du ifrågasätter studiens resultat. Att vara skalig verkar till synes vara något svårare.

    Så att andra kan följa dina resonemang borde du återge frågorna ordagrant, inte interpreterat genom en subjektiv världsbild😉

    För fler lästips rörande metoden som är framtagen av bl.a. två nobellpristagare kan du gärna kontakta mig.

    • Roligt att du lämnade en kommentar! Jag tycker att din studie är mycket intressant. Metoden/metoderna är ju oerhört komplexa och inget som jag vågar ge mig in i. Du har rätt i att jag borde ha återgett frågorna ordagrant. Kanske kan jag blogga om det ytterligare en gång? Detta är helt klart en metod som vore intressant att omvandla till bibliotek och i en svensk kontext.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s