Utvärdering av sociala medier


Igår hade vi en utbildningsdag om nyttovärdering av och med sociala medier för SFIS på Försvarshögskolan i Stockholm. Det handlade om hur man sätter mätbara mål, metoder för utvärdering, vad som kan mätas, vilka verktyg som finns för statistikuttag, hur man kan använda Facebook Insights, inspirerande exempel från näringslivet m.m.

Det var bara någon enstaka från folkbibliotek där, men vi hoppas det kommer fler på nästa tillfälle som blir till hösten i Göteborg. Kursen är precis lika angelägen för folkbiblioteken!

Här är presentationen.

/Linnéa

Älskade bibliotek


Göteborgs-Posten 11-04-15

En konstnär och en journalist/författare intervjuades i fredagens GP. I Formtoppen: Så tycker vi om kultur- och nöjesåret i Göteborg hamnar Bibliotek på högsta (10) poäng.

Tina Frausin:
”Massor av bra litteratur, fantastisk service, filmkvällar, föreläsningar och man kan till och med låna gångstavar. Och det är gratis.”

Johan Theorin:
(som jag f ö pratade med många gånger när jag jobbade på Stadsbiblioteket. Han var en flitig besökare.)
”Må de leva i hundra år.”

Helt klart att det är värdeskapande faktorer som bidrar till vinnarkonceptet: vänligt och gratis.

/Linnea

Nya mätmetoder för universitetsbibliotek


På konferensen Association of College and Research Libraries i Philadelphia i förra veckan, diskuterades problemet med hur universitetsbiblioteken på bästa sätt kan visa och mäta sitt värde. James G. Neal från Columbia University talade om behovet av att hitta nya kvalitativa mått och att inte gå i ROI-mätfällan. Hans paper finns att läsa här: Stop the Madness: The Insanity of ROI and the Need for New Qualitative Measures of Academic Library Success.

Enligt James Neal fungerar inte ROI som metod för akademiska bibliotek då det ger en naiv och misstolkad bild av bibliotekens roll och påverkan på högre utbildning. I stället bör vi i mätningen fokusera på vad våra användare vill ha och behöver och hur de interagerar med det fysiska och digitala biblioteket. Vi bör utgå ifrån människan i stället för resurserna och mäta saker som rör hur mycket användaren fick med sig med tanke på den tid och energi de lade ner på biblioteket.

/Linnéa

Scenarios som mötesform


Jag har gått med i Social Media Club Göteborg och tänker gå på mitt allra första möte på fredag. Gruppen finns även i Stockholm, Umeå, Skåne, Östergötland och har en sida på Facebook.

Jag gillar upplägget för fredagsmötet! Det blir ett kreativt samtal kring hur sociala medier kan användas i en akut, frihetshotande situation. Tänker såklart på vad bra det hade varit att använda samma idé för ett möte eller seminarium om bibliotekens framtid. Hoten finns redan dokumenterade (digitaliseringen, ändrade mediavanor osv), så utmaningen blir att ta fram det som är unikt för biblioteken och vilka kanaler som är bäst att använda. Jag kommer helt säkert att använda idén för något möte i framtiden.

/Linnéa

Scenario:

Sociala mediers betydelse i revolutionens tecken

Vi följer nyheterna och ser vad som hänt i de nordafrikanska staterna Tunisien och Egypten och vad som eventuellt också kan vara på gång i Libyen. Decennier av ensamma diktatorer blir avsatta och torgen fylls av protesterande människor som vill leva i frihet.

De sociala medierna har fått en stor betydelse, Facebook och Twitter har blivit ett sätt att samla ihop stora grupper och organisera gemensamma aktioner och den unga nordafrikanska Googlechefen Wael Ghonim har hos oppositionen nått hjältestatus på ett sätt som fått omvärlden att häpna och detta i länder där den tekniska infrastrukturen inte alls är lika långt gången som här i Sverige.

I februaris #smcgbg kommer vi att leka lite med tanken på hur det skulle vara i Sverige. Vi ska slå våra kreativa hjärnor ihop och försöka spåna kring följande scenario.

”Den 25:e februari stormar en utbrytargrupp inom den svenska militären riksdagshuset och avsätter med våld och hot den svenska regeringen och ogiltigförklarar riksdagen.

En ensam person sätter sig själv som ensam ledare för nationen och driver med hjälp av denna militära utbrytargrupp igenom en mängd olika lagar.

Bland annat:
– förbjuds alla andra politiska partier
– förbjuds alla föreningar
– förbjuds rätten att demonstrera
– Krav på censur av internet börjar så smått gälla

Detta är ju så klart inget som de flesta invånarna i vårt land vill stödja och vi bestämmer oss för att ta upp kampen digitalt. Men det gäller att handla snabbt. Det är bara en tidsfråga innan den nya regimen försöker sig på en totalnedstängning av internet.

Hur går vi till väga?

Kom och var med kring ett kreativt samtal om hur vi kan använda oss av sociala medier i annat syfte än att bygga varumärken. Nu vill vi rädda liv och värna om vår frihet mot diktaturer och isolering. Något som varit självklart för oss sedan länge men är en realitet i flera av jordens länder.

Bibliotekets profil och image


Idag bloggar Harriet Aagaard på http://bibliotekarie.wordpress.com/2010/12/20/bilden-av-ett-bibliotek om hur journalister väljer att illustrera bibliotek i artiklar. Ofta väljer de bilder som kan tolkas som bakåtsträvande och traditionella, om man väljer att se det på det sättet. Det handlar om foton av vackra saker på biblioteket. Bilder som sätter fantasin i rörelse. Jag tror att det lika ofta fotas möten mellan människor. Grejen är att jag tänker på hur lustigt det är, det här med vilken bild vi (men inte jag) vil visa av biblioteket, kontra hur allmänheten (eller journalister) ser på det. Jag tror att vi ska vara väldigt rädda om bilden av det traditionella biblioteket. Det är superstarkt! Bättre att bygga på det och lägga til de ”nya” sakerna än att ta avstånd från det. Var stolta!
/Linnea

Studier om nytta och värde i olika bibliotekstyper


Stephen Abram (Stephen´s Lighthouse) har i veckan som gått bloggat om goda exempel på studier i nytta och värde för  folkbibliotek, specialbibliotek, skolbibliotek och högskolebibliotek. I sitt sista inlägg påminner han om att det tyvärr inte räcker med att ta fram siffror och lämna över, man måste PAKETERA resultatet också! Stephens lösning är att kombinera mätningarna med storytelling; alltså berättelser/texter som illustrerar och levandegör det som undersökningarna och statistiken visar.

Stephen tipsar om en bok som använder storytelling i form ”springboard”:

The Springboard: How Storytelling Ignites Action in Knowledge-Era Organizations av Stephen Denning
(KMCI Press)

Boken ger kunskap om hur man kan paketera och presentera t ex undersökningsresultat och statistik så att det blir visualiserat och förståeligt. Kanske värt att kolla upp för bibliotekschefer som redovisar resultat inför kommunens politiker!

Länkar till bra studier som mäter bibliotekens nytta och värde:

The Value of Public Libraries
http://stephenslighthouse.com/2010/04/06/the-value-of-public-libraries/

The Value of School Libraries
http://stephenslighthouse.com/2010/04/06/the-value-of-school-libraries/

The Value of Academic and College Libraries
http://stephenslighthouse.com/2010/04/07/value-of-academic-and-college-libraries/

The Value of Special Libraries
http://stephenslighthouse.com/2010/04/07/value-of-special-libraries/

Library Advocacy: Save the Library Campaigns
http://stephenslighthouse.com/2010/04/01/save-the-library-campaigns/

Having the Value Conversation: Springboard Stroies
http://stephenslighthouse.com/2010/04/07/having-the-value-conversation-springboard-stories/

Samhällsekonomisk nyttoanalys


Jag blev nyfiken på metoden bakom Varas värde (se tidigare blogginlägg) och lånade hem lic.uppsatsen Att värdera det ovärderliga : En studie om kulturinstitutioners värde av John Armbrecht.

Ekonomisk forskning har etablerats inom kulturområdet delvis för att försöka förstå kulturinstitutioner ur ett ekonomiskt perspektiv och för att kulturinstitutionerna ska kunna presentera produktivitet, effektivitet och ekonomiska nyckeltal.

Armbrecht skriver att kulturinstitutionernas input låter sig mätas relativt enkelt i ekonomiska termer men med outputen är det svårare. Antal besök, sålda biljetter osv ger inte svar på vilket värde en kulturinstitution skapar.

Icke-ekonomiska värden
Individuellt värde: glädje, lycka ger ett samhälleligt värde i form av hälsa/socialt kapital.
Individuellt värde: stimulering, hänförelse ger ett samhälleligt värde i form av kognitiv utveckling, kulturellt kapital.
Individuellt värde: underhållning, inspiration ger ett samhälleligt värde i form av lärande, utbildning, kreativitet.

Alltså, om biblioteket lyckas mäta stimulans och inspiration får man ett mått på hur väl de har lyckats bidra till kommunens mål för invånarna när det gäller utbildning och kognitiv utveckling. Tips: läs undersökningen Reading a difference som handlar om precis sådana saker.

Vad frågade då Armbrecht besökarna på Vara konserthus? Frågor vars svar till stor del var uppskattningar och antaganden. Det känns rätt befriande att inse att det är ”tillåtet” att mäta så. Som icke-ekonom är det lätt att tro att man inte kan göra det.

Brukare och icke-brukare fick bl a frågor om
Hur mycket har du spenderat under besöket i stan?
Hur viktigt är konserthuset för stan?
Hur mycket skatt är du beredd att betala?
Hur viktigt är det att konserthuset finns även i framtiden?