Kulturens / bibliotekens ekonomiska värde


Många kommuner bygger nytt och fint för sina kulturinstitutioner; muséer, konserthus och inte minst bibliotek. Men är det värt det? Går det att räkna ut hur mycket man ”tjänar” på att bygga ett nytt bibliotek?

Igår presenterades en rapport på Akvarellmuseet i Skärhamn som sade att för varje krona som satsats i museet får kommunen och regionen 20kr tillbaka. Forskaren John Armbrecht och professor Tommy D Andersson från Göteborgs universitet har gjort en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl för Akvarellmuseet. De gjorde en liknande undersökning 2008, då av hur konserthuset i Vara hade betalat sig (vi har bloggat om det tidigare): Varas värde varar.

Arnbrecht och Andersson har använt metoden samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl, vilket i korthet innebär att de har uppskattat intäkter och kostnader för effekter/värden som saknar marknadspris. Det handlar helt enkelt om en cost benefit analys (kostnads- och intänktanalys) där utgifterna för en kulturinstitution sätts i relation till intäkter eller förväntade och upplevda intäkter. Även mjuka värden räknas om till intäkter, och det handlar naturligtvis mycket om att göra antaganden.

Samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl är en intressant metod för kultursektorn, eftersom man med den kan sätta ett ekonomiskt värde på saker som annars är svåra att göra mätbara på ett sätt så att alla ”förstår”. Jag är övertygad om att kommunpolitiker m. fl. redan inser kulturens värde, men om de får siffror på det blir det enklare att fatta beslut om att t ex bygga ett nytt bibliotek.  Om man, som här, hittar en modell som talar om för dem vad det är värt i pengar är det guld värt! Metoden bör absolut kunna användas på bibliotek. Är det någon som har gjort det, inför en nybyggnation eller så?

Att värdera det ovärderliga – en studie om kulturinstitutioners värde – låna lic.uppsatsen av John Armbrecht på bibliotek

Att mäta sociala mediers effekt


Christina Warren på bloggen Mashable har sammanställt en guide för Hur man mäter ROI för sociala medier (eng). Guiden hjälper dig att börja fundera kring mätning av sociala mediers efftekt. På Stadsbiblioteket Göteborg är vi mitt uppe i en större satsning på sociala medier, och då speciellt den strategiska planeringen. Jag hoppas på att kunna blogga om planen inom kort!

Innehåll i ROI-guiden:

  • ROI Reality Check
  • Defining Clear Goals
  • Metrics Tools
  • Sentiment Analysis
  • Social Media Product Suites
  • Making the Data Usable

En bra och rolig introduktion till ”Social Media ROI” av Olivier Blanchard. Företag vill kunna tjäna pengar genom att finnas i sociala medier, medan biblioteken å sin sida hänger upp sig på att man vill att det ska ge fler fysiska besök. Asså, det är inte det man ska stirra sig blind på…

Tvinning-projektet


Nu har Tvinning-projektets slutrapport Ett steg till! En metodbok för biblioteksutveckling kommit! Ladda ner den från Regionbibliotek Stockholms webbplats. tvinningprojektet

Projektet gick i huvudsak ut på att man använde sig av metoder som bl a kollegial observation och fokusgrupper. Personal från ett bibliotek åkte till ett annat (och vise versa) där man observerade arbetssätt, bemötande etc.  Något liknande men i mindre skala gjordes för några år sedan i Västra Götaland, men då fokuserade man på hur det andra bibliotekets lokaler var disponerade, skyltning osv. Västra Frölunda bibliotek var ett av de deltagande biblioteken.

/Linnéa

 

Libraries Plus: Adding Value in the Cultural Community


Nu är den slut, den 8:e Northumbria International Conference on Performance Measurement in Libraries and Information Services. Den hölls i Florens mellan den 17 och 20 augusti, innan den stora IFLA-konferensen i Milano. Tyvärr kunde jag inte åka… men en bekant som var med försökte trösta mig med att det hade varit 37-42 grader varmt. Nu råkar det ju vara så att värme och sol är vad varenda västsvensk drömmer om, efter en mycket regnig sommar (igen). Men jag får hålla till godo med presentationerna. Här finns dom: http://librariesplus.wordpress.com/presentations/

/Viveca

Kollegial observation


På Biblioteksdagarna i Uppsala lyssnade jag denna sista dag på en föreläsning om Tvinningprojektet. Trettio folkbibliotek i mellansverige har prövat metoden kollegial observation sedan 2007 och en metodbok ska komma till hösten.

Kollegial observation är en av beståndsdelarna i utvärderingsmetoden kollegial utvärdering. Andra delar är utvärdering av sig själv i relation till verksamhetens mål, kundenkäter och prov och tester av olika slag. Metoden har använts i skolvärlden sedan mer är tio år. Kollegial observation går ut på att man observerar varandra i en vald situation, t ex vid ett bokprat för en speciell åldergrupp. Bibliotekets policydokument ska ligga till grund för vad man ska fokusera på i observationen. Skillnaden mot en vanlig observation är att det är kollegor eller personer med samma yrke som observerar varandra mot bakgrund av styrdokument. En av slutsatserna var, inte helt överraskande, att bibliotekens styrdokument sällan är tillräckligt detaljerade för att utvärderingen ska vara helt tillfredsställande (vilket skolans är!). Det är bra att komplettera metoden med intervjuer. De som varit inblandade i projektet tyckte att det var berikande och inspirerande och fick en annan bild av sitt eget arbete när de observerade någon som hade samma arbetsuppgifter som de själva.

Metoden låter enkel att använda och komma igång med och är en skjuts för samarbetet med någorlunda närliggande bibliotek med ungefär samma förutsättningar.

Arbetsplan för kollegial observation (pdf)

/Linnéa