Utvärdering av sociala medier


Igår hade vi en utbildningsdag om nyttovärdering av och med sociala medier för SFIS på Försvarshögskolan i Stockholm. Det handlade om hur man sätter mätbara mål, metoder för utvärdering, vad som kan mätas, vilka verktyg som finns för statistikuttag, hur man kan använda Facebook Insights, inspirerande exempel från näringslivet m.m.

Det var bara någon enstaka från folkbibliotek där, men vi hoppas det kommer fler på nästa tillfälle som blir till hösten i Göteborg. Kursen är precis lika angelägen för folkbiblioteken!

Här är presentationen.

/Linnéa

Evidensbaserat biblioteksarbete och sociala medier


Vanligtvis är det här med sociala medier Linnéas bord, men jag började fundera över hur de kan utvärderas i samband med att jag försökte förstå innebörden av så kallat evidensbaserat biblioteksarbete. Kvantitativa och kvalitativa användar- och kundundersökningar är ju ett sätt att spåra ”användarnas preferenser”, vilket är en viktig del i evidensbaserat förhållningssätt. Många av oss har erfarenheten från den typen av undersökningar att biblioteksanvändarna är väldigt nöjda med vad biblioteket erbjuder, vilket tyvärr kan ha konsekvensen att vi inte vet hur vi ska förbättra oss.

Några händelser den senaste tiden har fått mig att se nya möjligheter när det gäller användarperspektiv. Den ena är expressenbloggaren och ekonomireportern Fredrik Sjöshult, som förra veckan förvånades över att biblioteken lånar ut nya e-böcker gratis: http://bloggar.expressen.se/fredriksjoshult/2011/11/ladda-ned-zlatanboken-gratis-hur-tanker-forlaget/#.TrvhG29ajgR.email

Den andra händelsen är att jag fick läsa en magisteruppsats som analyserade människors upplevelse av en psykisk diagnos genom att författarna läst de sjukas egna bloggar. Jag kan tyvärr inte ange källa här, uppsatsen ska publiceras.

Min försiktiga konklusion är att vi kanske ska lägga mer arbete på att utvärdera vad folk tycker om bibliotek, vad de vet om bibliotek och vad de tror om bibliotek genom att systematiskt analysera bloggar, facebook och läsarkommentarer till tidningsartiklar och andra sociala medier, än att konstruera egna användarundersökningar. En magisteruppsats inom vårdutbildning är väl ett argument för att det finns analysmetoder som kan komma igenom det evidensbaserade nålsögat?

Väldigt få utanför biblioteksvärlden skriver med jämna mellanrum om sina preferenser när det gäller bibliotek, men å andra sidan kan man med hjälp av sociala medier skapa debatter och få människor att tycka till. Fredrik Sjöshult på Expressen har gjort biblioteken en stor tjänst, och antagligen får vi en mer spännande bild av vad ett bibliotek är i alla läsarkommentarer (nu 97 st), än vad vi ibland får i traditionella kundundersökningar.

Ett av syftena med bibliotekens användning av sociala medier blir utöver att skapa dialog och informera också att kontinuerligt locka eller provocera fram användarnas preferenser.

Kanske förekommer redan systematisk utvärdering i linje med mina tankegångar, i så fall får ni gärna tipsa mig!

/Viveca

Nya mätmetoder för universitetsbibliotek


På konferensen Association of College and Research Libraries i Philadelphia i förra veckan, diskuterades problemet med hur universitetsbiblioteken på bästa sätt kan visa och mäta sitt värde. James G. Neal från Columbia University talade om behovet av att hitta nya kvalitativa mått och att inte gå i ROI-mätfällan. Hans paper finns att läsa här: Stop the Madness: The Insanity of ROI and the Need for New Qualitative Measures of Academic Library Success.

Enligt James Neal fungerar inte ROI som metod för akademiska bibliotek då det ger en naiv och misstolkad bild av bibliotekens roll och påverkan på högre utbildning. I stället bör vi i mätningen fokusera på vad våra användare vill ha och behöver och hur de interagerar med det fysiska och digitala biblioteket. Vi bör utgå ifrån människan i stället för resurserna och mäta saker som rör hur mycket användaren fick med sig med tanke på den tid och energi de lade ner på biblioteket.

/Linnéa

Att mäta runda saker


Imorgon ska jag träffa studenter på BHS som läser kurs i utvärderings- och mätmetoder. Kommer att prata delvis utifrån Vivecas och min bok Nyttovärdering av bibliotek, men också om personasmetoden som vi skriver om i den kommande engelska utgåvan, samt om mätning av sociala medier. Här är presentationen:

/Linnéa

Social Mention – en sökmotor för sociala medier


Social Mention är, liksom Google Alerts, ett gratis verktyg som tar reda på var ditt varumärke etc nämns i sociala medier och hur omdömet från dem som nämnt det ser ut. Social Mention visar om det fått mest positiva eller negativa kommentarer, hur starkt engagerade de som nämnt sökordet är i det, och vilka de vanligaste sökorden som används tillsammans med begreppet är.

Jag provade att söka på ”Nyttovärdering av bibliotek” i advanced search. Det går även att välja ut enstaka källor, som enbart wordpress-bloggar eller Twitter. Fick såklart en massa träffar på eget material, men om det inte är så många kan man kanske räkna bort dem.

Gjorde även en alert på när frasen ”Nyttovärdering av bibliotek” syns i bloggar. Skulle tro att jag under en testperiod kommer att söka på min arbetsplats namn en gång i månaden för att se om Social Mention kan användas som verktyg för koll på hur ofta vi nämns i media. Ett mål vi har är att den nya bloggen ska leda till att biblioteket nämns oftare i media.

Välj att söka i allt eller bara bloggar etc, eller välj ”or select social media sources (under sökrutan):

Ett annat verktyg som gör ungefär samma sak är Twingly.

/Linnéa

Studier om nytta och värde i olika bibliotekstyper


Stephen Abram (Stephen´s Lighthouse) har i veckan som gått bloggat om goda exempel på studier i nytta och värde för  folkbibliotek, specialbibliotek, skolbibliotek och högskolebibliotek. I sitt sista inlägg påminner han om att det tyvärr inte räcker med att ta fram siffror och lämna över, man måste PAKETERA resultatet också! Stephens lösning är att kombinera mätningarna med storytelling; alltså berättelser/texter som illustrerar och levandegör det som undersökningarna och statistiken visar.

Stephen tipsar om en bok som använder storytelling i form ”springboard”:

The Springboard: How Storytelling Ignites Action in Knowledge-Era Organizations av Stephen Denning
(KMCI Press)

Boken ger kunskap om hur man kan paketera och presentera t ex undersökningsresultat och statistik så att det blir visualiserat och förståeligt. Kanske värt att kolla upp för bibliotekschefer som redovisar resultat inför kommunens politiker!

Länkar till bra studier som mäter bibliotekens nytta och värde:

The Value of Public Libraries
http://stephenslighthouse.com/2010/04/06/the-value-of-public-libraries/

The Value of School Libraries
http://stephenslighthouse.com/2010/04/06/the-value-of-school-libraries/

The Value of Academic and College Libraries
http://stephenslighthouse.com/2010/04/07/value-of-academic-and-college-libraries/

The Value of Special Libraries
http://stephenslighthouse.com/2010/04/07/value-of-special-libraries/

Library Advocacy: Save the Library Campaigns
http://stephenslighthouse.com/2010/04/01/save-the-library-campaigns/

Having the Value Conversation: Springboard Stroies
http://stephenslighthouse.com/2010/04/07/having-the-value-conversation-springboard-stories/

Kulturens / bibliotekens ekonomiska värde


Många kommuner bygger nytt och fint för sina kulturinstitutioner; muséer, konserthus och inte minst bibliotek. Men är det värt det? Går det att räkna ut hur mycket man ”tjänar” på att bygga ett nytt bibliotek?

Igår presenterades en rapport på Akvarellmuseet i Skärhamn som sade att för varje krona som satsats i museet får kommunen och regionen 20kr tillbaka. Forskaren John Armbrecht och professor Tommy D Andersson från Göteborgs universitet har gjort en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl för Akvarellmuseet. De gjorde en liknande undersökning 2008, då av hur konserthuset i Vara hade betalat sig (vi har bloggat om det tidigare): Varas värde varar.

Arnbrecht och Andersson har använt metoden samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl, vilket i korthet innebär att de har uppskattat intäkter och kostnader för effekter/värden som saknar marknadspris. Det handlar helt enkelt om en cost benefit analys (kostnads- och intänktanalys) där utgifterna för en kulturinstitution sätts i relation till intäkter eller förväntade och upplevda intäkter. Även mjuka värden räknas om till intäkter, och det handlar naturligtvis mycket om att göra antaganden.

Samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl är en intressant metod för kultursektorn, eftersom man med den kan sätta ett ekonomiskt värde på saker som annars är svåra att göra mätbara på ett sätt så att alla ”förstår”. Jag är övertygad om att kommunpolitiker m. fl. redan inser kulturens värde, men om de får siffror på det blir det enklare att fatta beslut om att t ex bygga ett nytt bibliotek.  Om man, som här, hittar en modell som talar om för dem vad det är värt i pengar är det guld värt! Metoden bör absolut kunna användas på bibliotek. Är det någon som har gjort det, inför en nybyggnation eller så?

Att värdera det ovärderliga – en studie om kulturinstitutioners värde – låna lic.uppsatsen av John Armbrecht på bibliotek