Utvärdering av sociala medier


Igår hade vi en utbildningsdag om nyttovärdering av och med sociala medier för SFIS på Försvarshögskolan i Stockholm. Det handlade om hur man sätter mätbara mål, metoder för utvärdering, vad som kan mätas, vilka verktyg som finns för statistikuttag, hur man kan använda Facebook Insights, inspirerande exempel från näringslivet m.m.

Det var bara någon enstaka från folkbibliotek där, men vi hoppas det kommer fler på nästa tillfälle som blir till hösten i Göteborg. Kursen är precis lika angelägen för folkbiblioteken!

Här är presentationen.

/Linnéa

Bibliotekets profil och image


Idag bloggar Harriet Aagaard på http://bibliotekarie.wordpress.com/2010/12/20/bilden-av-ett-bibliotek om hur journalister väljer att illustrera bibliotek i artiklar. Ofta väljer de bilder som kan tolkas som bakåtsträvande och traditionella, om man väljer att se det på det sättet. Det handlar om foton av vackra saker på biblioteket. Bilder som sätter fantasin i rörelse. Jag tror att det lika ofta fotas möten mellan människor. Grejen är att jag tänker på hur lustigt det är, det här med vilken bild vi (men inte jag) vil visa av biblioteket, kontra hur allmänheten (eller journalister) ser på det. Jag tror att vi ska vara väldigt rädda om bilden av det traditionella biblioteket. Det är superstarkt! Bättre att bygga på det och lägga til de ”nya” sakerna än att ta avstånd från det. Var stolta!
/Linnea

Att mäta runda saker


Imorgon ska jag träffa studenter på BHS som läser kurs i utvärderings- och mätmetoder. Kommer att prata delvis utifrån Vivecas och min bok Nyttovärdering av bibliotek, men också om personasmetoden som vi skriver om i den kommande engelska utgåvan, samt om mätning av sociala medier. Här är presentationen:

/Linnéa

Mäta nyttan av sociala medier


För bibliotek handlar det inte om att omsätta sociala mediers effekt i pengar. Möjligtvis är ett motsvarande annonsvärde intressant, men annars handlar det för oss mer om att hitta nya användare av bibliotekets tjänster. Förutom att hitta nya användare och ha dialog med de befintliga, vill vi att bibliotekets varumärke ska få en positiv puff. På Stadsbiblioteket Göteborg är unga upp till 25 år en prioriterad målgrupp under nästa år, och ett led i det är att vi nu satsar på sociala medier. Givetvis gör vi andra saker också för att nå målgruppen, och våra kanaler riktar sig såklart även till andra åldersgrupper.

Jag tror på att hålla mätningen relativt enkel, åtminstone till en början. Är man extra ambitiös kan man sätta ett värde på t ex antal besök. Jag har inte kommit på nåt bra exempel på hur det skulle kunna se ut för ett bibliotek ännu. Har du tips att dela med dig av så kommentera gärna!

Saker som enkelt kan mätas:

- antal besök
– antal fans, kontakter, medlemmar, följare, prenumeranter
– antal retweets (”skicka-vidare” i Twitter, effektivt!)
– antal kommentarer
– antal visningar (sidor, filmer)
– antal bloggar som länkar till er

Det kan vara svårt att mäta hur många gånger biblioteket har nämnts i Twitter, bloggar etc eftersom människor kanske inte skriver bibliotekets fullständiga ”namn”. Hur många skriver ”Stadsbiblioteket Göteborg”? Skriver de inte bara ”Stadsbiblioteket” och hur många stadsbibliotek finns det inte i Sverige, hm…

Det verkar som om statistikverktygen i de olika sociala medierna blir allt bättre. YouTube och Facebook har exempelvis otroligt fina statistikfunktioner.

Men hur mäter man mjuka faktorer som bibliotekets varumärke? Det enklaste är att mäta antalet kommentarer och vilken typ av kommentarer man får samt antalet frågor och vilken typ av frågor det är. Om man har koll på kommentarer på bibliotekets facebook-sida, får man ganska snart en känsla av vilken attityd som fansen har. Kanske inte så svårt att föra statistik på negativa kommentarer och sen dra av dem från den totala mängden av kommentarer?

Handledning i att arbeta med sociala medier


Nu har jag fått boken Marknadsföring och kommunikation i sociala medier av Lena Carlsson i min hand och jag bara måste få göra lite mer reklam för den (jag skrev om den för någon vecka sen här på bloggen). Den är verkligen användbar!! Den tar upp precis de frågor som jag hör kollegor och andra funderar över inför en eventuell start i kanaler som Facebook, blogg, YouTube, Twitter etc (jag lovar – jag får frågor om det från alla möjliga tänkbara och otänkbara håll).

Ett smakprov:
Du bör eventuellt avstå från aktiviteter i sociala medier och i stället använda annan typ av marknadsföring och kommunikation om:
– företaget/organisationen inte tål transparens och öppenhet
– personer på nyckelpositioner i organisationen (chefer, marknadsförare etc) inte förstår vad det handlar om
– det saknas tillräckligt med kunskap, förståelse och engagemang internt
– organisationen inte är beredd att avsätta tid, resurser och vilja för kontinuitet och långsiktigt arbete
– organisationen inte är förberedd på konsekvenserna, ex att bemöta positiv och negativ respons
– man inte vågar prova, göra fel och lära sig av misstag
– innehållet är bättre lämpat för envägskommunikation (min anm: tänk på att tillföra kringinfo och mervärde om ni pushar för arrangemang)
– kortsiktigt arbete och omedelbara resultat är viktigast
– det saknas relevanta mål och plan över varför man vill använda sociala medier

Sen ger Lena Carlsson ett bra tips: Om man uppfyller kriterier ovan kan man ändå jobba med sociala medier, men då som ombevakningsverktyg för att kolla varumärket (biblioteket etc). Vad skrivs om er i olika kanaler? Kan ni använda t ex Google Alerts för att utveckla mätning av besökstrafik på bibliotekswebbplatsen etc? Kanaler som man kan omvärldsbevaka:
– nyhetssajter
– vanliga hemsidor
– podcasts
– forum
– bloggar
– wikis
– foto, musik- och videodelningssajter
– mikrobloggar
– sociala nätverk

Med hjälp av t ex de här verktygen gör du bevakningen:

- Twingly Channels
– twingly.com/microblog
– search.twingly.com
– knuff.se
– blogsearch.google.com
– bloggar.se
– topsy.com
– intressant.se
– google.com/alerts
– search.twitter.com

Man kan lägga en timma eller så regelbundet på att kolla vad allmänheten tycker om biblioteket och det vi erbjuder. Kanske intressant nu när ”alla” verkar diskutera bibliotekens framtid, vad som händer med biblioteksbyggnaderna, hur digitaliseringen och e-böckerna kommer att påverka ;-)