Utvärdering av sociala medier


Igår hade vi en utbildningsdag om nyttovärdering av och med sociala medier för SFIS på Försvarshögskolan i Stockholm. Det handlade om hur man sätter mätbara mål, metoder för utvärdering, vad som kan mätas, vilka verktyg som finns för statistikuttag, hur man kan använda Facebook Insights, inspirerande exempel från näringslivet m.m.

Det var bara någon enstaka från folkbibliotek där, men vi hoppas det kommer fler på nästa tillfälle som blir till hösten i Göteborg. Kursen är precis lika angelägen för folkbiblioteken!

Här är presentationen.

/Linnéa

Älskade bibliotek


Göteborgs-Posten 11-04-15

En konstnär och en journalist/författare intervjuades i fredagens GP. I Formtoppen: Så tycker vi om kultur- och nöjesåret i Göteborg hamnar Bibliotek på högsta (10) poäng.

Tina Frausin:
”Massor av bra litteratur, fantastisk service, filmkvällar, föreläsningar och man kan till och med låna gångstavar. Och det är gratis.”

Johan Theorin:
(som jag f ö pratade med många gånger när jag jobbade på Stadsbiblioteket. Han var en flitig besökare.)
”Må de leva i hundra år.”

Helt klart att det är värdeskapande faktorer som bidrar till vinnarkonceptet: vänligt och gratis.

/Linnea

Personas av unga mediekonsumenter


I gårdagens Göteborgs-Posten (29 maj, sid 68, Så ser unga på media) finns ett ganska vanligt exempel på hur personas kan se ut. Utifrån enkäten Tidningsutgivarnas ungdomsbarometer har man skapat fyra olika typanvändare:

  • ”Vuxen-Viktor(ia)” – den nyhetsorienterade mediekonsumenten. Söker i första hand utrikes- och forskningsnyheter och har papperstidningen som sitt huvudmedium. Finns framför allt i student- och storstäder.
  • “Latte-Lisa” – den nöjesorienterade mediekonsumenten. Läser främst nöjes- och modenyheter och är den aktivaste gruppen i bloggosfären .
  • “Digital-Danne”  – den snabbrörliga mediekonsumenten. Läser främst tekniknyheter och serier, är mest aktiv på forum och videodelningssajter.
  • ”Försiktiga Frida” – den passiva mediekonsumenten. Konsumerar medier i lägre utsträckning än övriga grupper och är mer passiv följare än aktiv medskapare på nätet.

I enkäten har man frågat om medievanor, hur de använder medier och drivkrafter. Några dominerande drag har funnits som de sedan har formulerat i personas. Vuxen-Viktor representerar en grupp som tydligt identifierar sig med traditionella medier. Hälften av de unga tror förresten att papperstidningen kommer att finnas kvar om 50 år. Exempel:

Vuxen-Viktor

Är den nyhetsorienterade mediekonsumenten. Gillar traditionella dagstidningar och läser i första hand utrikesnyheter, men även inrikes och ekonomi. Är den enda av de fyra grupperna som skulle välja papperstidningen som sin enda dagliga nyhetskälla. Buxen-Viktor tittar och lyssna mer på public service-kanalerna i tv och radio än andra.

Man kanske inte tänker på det, men det är ofta som tidningar och tidskrifter har sådana här kategoriseringar av typiska användare. Om man har sett till att fråga rätt saker från början är det inte så svårt att urskilja olika beteenden, behov etc som återkommer. Man koncentrerar sig på några typdrag och struntar i resten. Kompletterande intervjuer kan sen göras för att få en mer komplex bild av användartypen och göra den mer trovärdig.

Bakgrundsinformation från WII till personas


Peter Alsbjer bloggar om nya rapporten från WII om ungas internetanvändning:

http://peterals.wordpress.com/2010/05/21/rapporten-om-unga-svenskar-pa-natet-ar-klar/

Här finns material att hämta för att skapa personas på användargruppen barn eller ungdomar, t ex inför ett arbete med bibliotekstjänst. community etc.

Gör en Persona på ditt namn


Jag skriver ny text till den engelska upplagan av Nyttovärdering av bibliotek, och ramlade idag över en kul grej. MIT Media Lab arbetade skapade för ett år sen eller så en tjänst på nätet som ger ett ”dataporträtt av din online-närvaro”:

Skriv in ditt namn och Personas söker igenom nätet efter information och försöker att karaktärisera dig med hjälp av en algoritmisk process skapad från en massiv samling av data.” Den utgår från en sökning på Internet och hittar innehåll och kontext runt ditt namn. Den tar sedan de ord som den hittar och skapar en profil av din närvaro på nätet.

När jag testar med mitt eget namn blir det noll i resultat…är det för att jag inte brukar skriva på engelska på nätet? Eller för att jag har ett ö i mitt efternamn? Det funkar med Åke (Ake) Nygrens namn (väldigt bra t o m), och Viveca Nyströms (mindre bra, men det blir något i alla fall). Testade med Bjorn Borg och det blev ganska bra.

Undrar vilka källor tjänsten söker igenom? Ser försäkringsbolag, bloggar och bokkataloger flimra förbi. Man måste ha ett unikt namn för att inte blandas ihop med andra med samma namn. Lite läskigt är det. Fascinerande samtidigt. Snyggt också. Jag kanske ska vara tacksam över att det inte funkar med mitt namn. Det borde vara lätt för Google att göra en liknande tjänst…

Testa själv!

Reviderad upplaga av Nyttovärdering av bibliotek


Från skrivarlyan i Grebbestad

Viveca och jag reviderar nu vissa delar av boken och tillför nya texter om hur biblioteken kan jobba med personas och scenarioplanering för att rusta sig inför det som komma skall. Vi kommer att knyta teori till praktiska exempel och ge mycket hands-on.

Genom att skapa fiktiva låntagare/användare med hjälp av statistik och andra undersökningar (t ex intervjuer) kan man göra fejkade personer som representerar olika användartyper. Några av dessa personas kan väljas ut som primära målgrupper. Om biblioteket ”upptäcker” att väldigt många föräldralediga pappor med barnvagn kommer till biblioteket kan de genom att skapa en personas för papporna jobba mer fokuserat med frågan hur biblioteket ska kunna locka papporna till att använda biblioteket mer.

Vi har också pratat om flygbolagens uppenbara scenarioplanering när det gäller terrorism, och om det är möjligt att ha en beredskap även för askmoln…